Allt du måste veta om sömn

Vi gör det allihop, varje natt: sover. Sömn är det största livsbehovet, precis som att andas, äta och dricka. Men varför är det så egentligen? Vad händer när vi sover? Och är det hemskt om det inte lyckas så bra? I den här bloggartikeln kan du läsa allt om hur viktigt det är med en god nattvila.

Varför behöver vi sömn?

Människan behöver sömn för att återhämta sig. Att leva fordrar massor av energi. Att andas, hålla sig varm, tänka, känna, smälta födan, röra på sig; kroppen och själen är hela dagen sysselsatta med att utföra alla slags processer, till och med om du sitter på soffan hela dagen. Efter en sådan dag med hårt arbete måste batterierna således laddas upp igen.

Hur viktig det är egentligen är att sova, framgår väl av den tid vi ägnar åt det. En tredjedel av vårt liv sover vi. Det är åtminstone meningen.

Effekten av sömn på din kropp

När du sover, återhämtar kroppen sig. Det sker bland annat genom att det frigörs växthormoner. Under inflytande av dessa ämnen produceras det nya celler, bland annat i musklerna, organen och huden. Även skadade celler rensas upp och ditt motstånd stärks. En god nattvila är alltså egentligen en genomgång för alla kroppsfunktionerna. Därigenom vaknar du pigg och utvilad nästa morgon och du kan börja dagen full med energi.

Uppfräschning för hjärnan

Även själen drar nytta av sömnen. På natten bearbetar hjärnan alla intryck som samlats under dagen. Det håller själen i balans och gör att ny information samlas på ett bra sätt. Dessutom blir hjärnan så att säga renspolad, varvid skadliga avfallsämnen avlägsnas. Uppfräschningen förebygger försämring av minnet och andra hjärnfunktioner. Bra sömn förekommer på det sättet besvär såsom lättretlighet, glömska och dålig koncentration.

Vad händer när du sover?

När du sover så ligger du stilla. Men under tiden händer det mycket i din kropp. I sömnen genomgår du nämligen ett antal faser som alla har sina egna kännemärken. En sådan sömncykel består av följande stadier:

Lätt sömn: stadium 1 och 2

Dessa faser kallas även NREM-sömn (inte Rem-sömn).

• I stadium 1 slumrar du långsamt bort. Du blir mindre och mindre medveten om din omgivning men du kan fortfarande lätt väckas av ljud eller ljus. Detta är också stadiet där dina muskler plötsligt kan dras samman, varigenom det verkar som om du får en chock.
• I stadium 2 sjunker du alltjämt djupare in i sömnen. Andningen blir långsammare och hjärtat slår långsammare. Din kroppstemperatur sjunker också. Hjärngolvsfrekvensen minskar och musklerna är nu helt avslappnade.

Djup sömn: stadium 3

Även stadium 3 faller under normen NREM-sömn.

• I stadium 3 når andnings- hjärtslags- och hjärnvågsfrekvensen den lägsta punkten. Även kroppstemperaturen är nu på sin lägsta punkt. Kroppen står nu tydligt på sitt ‘off-läge’. Inte dåligt om någon kan väcka dig i detta läge! Under den djupa sömnen börjar återhämtningsprocesserna i kroppen och hjärnan. Därför är den djupa sömnen mycket viktig för din kroppsliga och mentala hälsa.

Rem-sömn: stadium 4

Förkortningen REM betyder Rapid Eye Movement, eller snabba ögonrörelser. Namnet har naturligtvis inte valts utan anledning. Under denna fas rör sig ögonen nämligen snabbt fram och tillbaka. Men det händer ännu mer: dina hjärtslag slår snabbare igen, precis som din hjärnaktivitet och andning. Dessutom stiger ditt blodtryck. Egentligen går alla dina kroppsfunktioner mot ‘vaken’ igen, förutom dina muskler. De är nästan förlamade under REM-sömnen. Det är ingen tillfällighet, för detta är även den sömnfas du drömmer i. Den tillfälliga muskelförlamningen gör att du inte kan utföra dina drömmar. Genuin självkontroll alltså! Tänk om du drömmer att du kan flyga.

Sömncykel och kärnsömn

Den lätta sömnen, djupsömnen och REM-sömnen formar tillsammans en sömncykel som ungefär dröjer en och en halv timma sammanlagt. Därefter upprepas cykeln. Under natten hamnar vi i varje stadium flera gånger.

Under de första tre cyklerna dröjer djupsömnsstadiet och REM-sömnsstadiet längst. Vetenskapsmän kallar detta kärnsömnen. De första fyra till fem timmarna är viktiga. Under den djupa sömnen är återhämtningsprocessen i kroppen nämligen fullt sysselsatt, medan du bearbetar intryck och känslor under REM-sömnen.

Under andra hälften av natten sover du ofta lätt och därför vaknar du lättare frampå morgonen.

Hur många timmars sömn är normalt?

Behovet av sömn skiljer sig åt per person. Bebisar, barn och tonåringar behöver i allmänhet mer sömn än vuxna och äldre personer. Vad som naturligtvis också spelar en roll, är hur aktiv du är under dagen. Det är också skillnad på när du har behov av sömn. Din egen biologiska klocka bestämmer om du är en kvälls- eller morgonmänniska

Läkarna är i alla fall överens om att tillräckligt med sömn är viktig. Institutet American Sleep Foundation rekommenderar därför genomsnittligt antal sömntimmar per ålderskategori:

För övrigt gäller även vid sömn: överstig inte den rekommenderade doseringen. För lite nattvila är inte bra för dig, men att sova för länge visar sig också ha nackdelar!

Vad händer om du får för lite sömn?

• Inte alla klarar de rekommenderade sömntimmarna. Dålig sömn förekommer ganska ofta. Det kan ha olika orsaker, såsom:
• Åldern. Tonåringar har ofta problem med att somna och äldre personer vaknar ofta för tidigt;
• Smärtbesvär till följd av en sjukdom eller olycka;
• Kroppsliga besvär varigenom sömnen hela tiden avbryts, såsom snarkning och sömnapné, nattliga svettningar i övergångsåldern eller man måste kissa ofta på grund av prostataproblem;
• Mentala problem, såsom stress, utbrändhet eller depression.

Sover du dåligt ibland, i så fall är det ingen katastrof. Alla ligger vi väl vakna någon gång ibland, till och med personer med bra sömn. Men det är naturligtvis inte meningen att man regelbundet ska ligga vaken. Om du är en person som sover måttligt, är du mindre utvilad och det kan ge kroppsliga och mentala problem, såsom lättretlighet, dålig koncentrationsförmåga, trötthet, huvudvärk och andra obehag.

Risken med sömnproblem

Allvarliga sömnproblem är säkert oroväckande. Ihållande sömnproblem kan tyda på en sömnstörning, såsom sömnlöshet. Långvarig sömnbrist kan dessutom öka risken för allvarliga sjukdomar. Undersökning visar att kronisk sömnbrist kan leda till bland annat obesitas, hjärt-och kärlsjukdomar, demens och depression.

Sömnproblem som inte minskar efter ett par dagar, bör behandlas. Om det inte sker, är risken att det uppstår ett kroniskt sömnproblem. Det händer i ungefär 40 % av de inte-behandlade personer som sover dåligt, ta alltså problemen på allvar!

Vad ska man göra vid sömnproblem?

Sover du inte optimalt? Lös dina problem stegvist.

1. Försök att hitta orsaken till dina sömnproblem. Genom att skriva dagbok eller genom att göra ett sömntest, till exempel, får du snabbare insikt i ditt sömnmönster och eventuella sömnproblem.
2. Ta itu med orsaken; sätt igång med sömntipsen. Genom att till exempel anpassa din livsstil, kan du ofta förbättra sömnkvaliteten en hel del.
3. Hjälper inte tipsen och råden, i så fall är en (online) konsultation med en läkare en bra ide. Det finns olika läkemedel som du kan behandla sömnproblemen med.

Är du orolig för dina sömnproblem, kontakta då en läkare.

Om Dokteronline.com

Dokteronline.com är en plattform som sammanför konsumenter, läkare och apotek för att komma fram till personlig vård. Dokteronline.com tror på ansvarsfull självregi när det handlar om symptom som lätt kan behandlas.