• Andra tjänster

Sköldkörtelproblem

Sköldkörteln är en körtel i halsen som avsöndrar hormon. De vanligast förekommande sköldkörtelbesvären uppstår när sköldkörteln är över- eller underaktiv. Symptomen kan yttra sig som t.ex. slöhet eller viktminskning.

Hur fungerar Dokteronline?

  1. 1
    Du väljer din behandling

    Bekanta dig med de olika möjligheterna och välj en behandling som passar dig.

  2. 2
    Vi tittar på det tillsammans med dig

    En läkare tittar på ditt medicinska frågeformulär och skickar ditt recept vidare till ett av de anslutna apoteken.

  3. 3
    Lätt att få det hemskickat

    Du får hem ditt paket snabbt och lätt.

Läs mer

Vad är sköldkörteln?

Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter på halsens framsida intill luftstrupen. Sköldkörteln producerar sköldkörtelhormon. Dessa hormon är viktiga för ämnesomsättningen och tillväxten. För att kunna bilda sköldkörtelhormon behöver sköldkörteln jod, som i sin tur är ett viktigt ämne i vår föda. Vi får i oss det när vi t.ex. äter bröd som innehåller jodhaltigt salt, fisk och ägg. Joden transporteras via blodet till sköldkörteln. Sköldkörteln filtrerar ut jod ur blodet och använder det sedan för att bilda hormon.
Sköldkörtelhormon är mycket viktiga för den ämnesomsättning som sker i samtliga celler i kroppen. Ämnesomsättning innebär att föda tas upp och sedan omsätts till energi. Denna energi är essentiell för kroppens alla funktioner. Därför är sköldkörteln ett mycket viktigt organ.

Det är vanligt att sköldkörtelfunktionen verkar för långsamt eller för snabbt. När sköldkörteln är underaktiv talar man om hypotyreos och när den är överaktiv talar man om hypertyreos. I dessa fall producerar sköldkörteln för lite respektive för mycket hormon. Hypotyreos är mycket vanligare hos kvinnor än hos män och risken att drabbas av det ökar med åldern.

Hur yttrar sig sköldkörtelbesvär?

Vid hypotyreos kan bl.a. följande besvär uppstå:

  • Viktökning
  • Slöhet och trötthet
  • Låg hjärtfrekvens
  • Ökad känslighet mot kyla
  • Förstoppning
  • Håravfall
  • Svullnad i ögonlock och ansikte
  • Förstorad sköldkörtel
  • Röstförändringar
  • Torr och blek hud
  • Oregelbunden menstruation
  • Koncentrationsstörningar
  • Psykiska besvär
  • Muskelsmärtor

Anledningen till att symptomen är så många är att de hormon som sköldkörteln producerar utsöndras i blodbanan och därför påverkar hela kroppen. Sköldkörtelsjukdomar är inte alltid så lätta att känna igen, särskilt om symptomen är mindre uttalade.

Vid hypertyreos kan bl.a. följande besvär uppstå:

  • Svettningar
  • Trötthet
  • Hjärtklappning
  • Känsla av att vara uppjagad
  • Viktminskning
  • Diarré
  • Darrningar
  • Varm och fuktig hud
  • Förstorade och utstående ögon
  • Förstorad sköldkörtel
  • Oregelbunden menstruation
  • Ökad aptit
  • Sömnlöshet

Vad är det som orsakar sköldkörtelbesvär?

Enligt ovanstående text är det viktigt att skilja mellan en underaktiv och en överaktiv sköldkörtel. Orsaken till hypotyreos är oftast en underliggande autoimmun sjukdom. I sådana fall utvecklar kroppen antikroppar mot sin egen sköldkörtel vilket leder till att för liten mängd sköldkörtelhormon produceras. I de flesta fall är det Hashimotos sjukdom – en autoimmun sjukdom – som är orsaken. Denna sjukdom leder till att sköldkörteln till slut helt upphör att fungera. Sjukdomen är kronisk och drabbar främst kvinnor.

Andra orsaker till hypotyreos kan vara: sköldkörtelinflammation som uppstått efter förlossning, operation av sköldkörteln, strålning av halsregionen, medicinering med litium eller jod eller behandling med radioaktiv jod. Vidare löper man större risk att drabbas av en sköldkörtelsjukdom om en sådan sjukdom ligger i släkten samt om man nyligen fött barn. Vid hypertyreos är orsaken likaså ofta en autoimmun sjukdom: Graves sjukdom. I detta fall producerar sköldkörteln för stor mängd hormon.

Hur undviker man sköldkörtelbesvär?

Eftersom såväl hypotyreos som hypertyreos är allvarliga tillstånd som kräver medicinering, är det inte mycket man kan göra själv för att motverka besvären. Kontakta alltid läkare om du behandlas för hypotyreos och känner av följande symptom:

  • Tröghet
  • Frusenhet
  • Svullna ögonlock
  • Håravfall
  • Torr hud

Ovanstående besvär kan uppstå vid brist på sköldkörtelhormon.

Kontakta också läkare om du känner av följande symptom:

  • Nervositet och känsla av att vara uppjagad
  • Bröstsmärtor
  • Huvudvärk
  • Svettningar
  • Viktnedgång
  • Humörsvängningar
  • Diarré

Ovanstående besvär kan uppstå vid överskott av sköldkörtelhormon.

Kan jag själv göra något mot sköldkörtelbesvär?

Eftersom såväl hypotyreos som hypertyreos är allvarliga tillstånd som kräver medicinering, är det inte mycket man kan göra själv för att motverka besvären. Det är emellertid viktigt för kvinnor med hypertyreos som vill bli gravida att först genomgå en behandling. För hög halt av sköldkörtelhormon i blodet kan nämligen innebära risker för barnet, såsom för långsam tillväxt och missbildning av kraniet. Så snart hormonvärdena har återgått till normal nivå är det riskfritt att bli gravid. Därtill är det naturligtvis också viktigt med sund och varierad kost och regelbunden motion. På så sätt ökar du ditt välbefinnande. Personer med hypertyreos som röker löper extra stor risk att få problem med utstående ögon.

Vad finns det för behandlingar?

När du går till läkaren för besvär som du tror kan bero på sköldkörteln tas först ett blodprov som kan utvisa om sköldkörteln fungerar som den ska eller inte.
Blodprovet riktar in sig på två värden: fria T4 (sköldkörtelhormon) och TSH (sköldkörtelstimulerande hormon). Normalt sett ligger det fria T4-värdet mellan 9,0 och 24,0 pmol/l och TSH-värdet mellan 0,4 och 4,0 mU per liter. Vid hypotyreos är mängden fria T4 i blodet förhöjd och mängden TSH nedsatt. Vid hypertyreos är mängden fria T4 i blodet nedsatt och mängden TSH förhöjd.

Syntetiskt sköldkörtelhormon

Hypotyreos går bra att behandla med syntetiskt sköldkörtelhormon, som t.ex. levotyroxin. Om din hypotyreos orsakas av Hashimotos sjukdom, en sköldkörteloperation eller behandling med radioaktiv jod är det troligt att du kommer att behöva ta sköldkörteltabletter livet ut. Normalt sett tas sådana tabletter en gång om dagen vid en viss tidpunkt och på fastande mage. Patienter under 60 år utan hjärtbesvär kan ges oftast en hög startdos. Patienter över 60 år med hjärtbesvär ges en lägre startdos som sedan ökas successivt. Läkemedlet levotyroxin kan variera i styrka beroende på vilket märke och vilken sorts förpackning som används, så därför är det viktigt att hålla sig till ett och samma märke under behandlingen.

Medicinering

Hypertyreos kan behandlas med läkemedel, radioaktiv jod eller genom operation. Din läkare bestämmer tillsammans med dig vilken sorts behandling som bör ges. Valet beror bl.a. på vilka nackdelar som kan förväntas och på hur din personliga situation ser ut, t.ex. om du planerar att skaffa barn. Om du väljer att ta läkemedel får du vanligtvis först ta tiamazol, levotyroxin eller något liknande medel som hämmar sköldkörtelfunktionen. Läkemedlet kan kombineras med betablockerare om du har större besvär i form av hjärtklappning eller svettningar. Efter ungefär sex veckor kontrolleras dina värden och efter det kan du börja ta något läkemedel som innehåller syntetiskt sköldkörtelhormom, som t.ex. levotyroxin.

Normalt sett tas sådana tabletter en gång om dagen vid en viss tidpunkt och på fastande mage. Efter ytterligare sex veckor kontrolleras dina värden på nytt och vid behov justeras din dosering. Ett alternativ till medicinering är titreringsregim, vilket innebär att en lägre dos av tiamazol ges. Dosen ges av en läkare i invärtesmedicin. Läkemedlet levotyroxin kan variera i styrka beroende på vilket märke och vilken sorts förpackning som används, så därför är det viktigt att hålla sig till ett och samma märke under behandlingen. Behandling med radioaktiv jod sker på lasarett där patienten får dricka en lösning som innehåller denna substans. Den radioaktiva joden transporteras via blodet till sköldkörteln som snabbt reagerar. Jodens radioaktiva strålning gör så att sköldkörtelns funktioner upphör. Metoden är riskfri eftersom det radioaktiva ämnet utsöndras ur kroppen via urinen.

En nackdel med denna behandling är att sköldkörtelns funktion kan förbli nedsatt i många år efter behandlingstillfället, vilket gör att patienten måste medicinera som kompensation. Det är också viktigt att veta att kvinnor som behandlats med radioaktiv jod måste undvika att bli gravida fram till sex månader efter behandlingstillfället.

Operation

Till slut kan operation väljas som behandlingsmetod vid hypertyreos. Under operationen avlägsnas en del av sköldkörteln. Fördelen med operation är att såväl svullnaden som trycket på luftstrupen minskar, men risken består att sköldkörteln i ett senare stadium får nedsatt funktion så att medicinering ändå blir nödvändig. Därtill kan kronisk heshet uppstå om den nerv som passerar genom sköldkörteln skadas.

För behandling av såväl hypotyreos som hypertyreos gäller att det kan dröja ett antal månader tills den optimala läkemedelsdosen är fastställd. Vid Graves sjukdom görs normalt sett blodprov var tredje månad. Eventuellt kan ett tillfälligt stopp i medicineringen rekommenderas varpå blodprov görs med olika intervall. Om sjukdomen kommer tillbaka efter medicineringsstoppet får patienten återgå till att behandlas; antingen med läkemedel, behandling med radioaktiv jod eller genom operation.

Risker och biverkningar

Möjliga biverkningar vid behandling med tiamazol är illamående, ledsmärtor och hudutslag. En sällsynt biverkning är en för snabb nedgång av antalet vita blodkroppar. Levotyroxin kan ge biverkningar såsom svettningar, hjärtklappning, bröstsmärtor och diarré. Om du samtidigt tar andra läkemedel kan de påverka din sköldkörtelmedicinering. Läkemedlen kan hämma eller förstärka varandras funktioner, vilket kan innebära risker. Informera alltid din läkare om du tar andra läkemedel.

Som sammanfattning av ovanstående text kan man konstatera att de olika behandlingsmetoderna vid hypertyreos både har för- och nackdelar. Vanligtvis avtar sköldkörtelns funktion med tiden så att det ändå blir nödvändigt med medicinering i form av syntetiskt sköldkörtelhormon.

Tillbaka till toppen