Directly go to the content
De mest ställda frågorna om prostataproblem

De mest ställda frågorna om prostataproblem

Det vilar fortfarande ett tabu över prostataproblemen. Egentligen konstigt, för de flesta män får förr eller senare att göra med det. Dessutom finns det tillräckligt med lösningar för att göra något åt prostataproblemen. Hög tid att ge öppna och ärliga svar på de mest pressande frågor om prostatabesvär.

Vad är prostatabesvär?

Prostatan är en körtel som bland annat bildar transportvätska för spermierna vid en utlösning. Prostatakörteln sitter strax under urinblåsan och omsluter urinröret. I och för sig inget problem, om det inte vore så att prostatan blir större och större på äldre dar. För det mesta handlar det om en godartad prostataförstoring, även kallad benign prostatahyperplasi (BPH).

Egentligen undgår du som man inte att prostatan förstoras. Hos nittio procent av alla män äldre än 80 år är prostatan förstorad. En förstorad prostata behöver inte alltid leda till besvär. Men om prostatan irriterar urinblåsan eller klämmer åt urinröret, kan det uppstå problem. Drygt en kvart av alla män som är äldre än 50 år har urinproblem som resultat av en förstorad prostata.

Prostatan kan också bli inflammerad och det leder framförallt till smärtbesvär. Och så finns det också prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen hos män.

Hur kan jag känna igen prostataproblem?

Besvär som uppstår vid prostataproblem kan man känna igen genom följande symptom:

Besvär vid en godartad prostataförstoring (BPH):

En godartad prostataförstoring kan irritera urinblåsan och/eller klämma åt om urinröret. En godartad prostataförstoring förorsakar därigenom problem när du kissar, till exempel:

  • Måste tömma urinblåsan ofta, även på natten;
  • Små mängder urin;
  • Mycket efterdroppning;
  • Svårt att börja kissa;
  • Svag eller avbruten urinstråle;
  • Efter urintömning känns det som det finns resturin kvar i blåsan;
  • Urininkontinens.

Symptom på en prostatainflammation:

En prostatainflammation (även kallad prostatit) förorsakas av en bakterie. Infektionen kan uppträda akut och läka efter ett tag. Ibland gäller det en kronisk prostatainflammation, eller långvariga besvär. En prostatainflammation kan du känna igen genom följande besvär:

Symptom på en akut prostatainflammation:

  • Feber;
  • Ont i nedre delen av magen, mestadels kännbart mellan pungen och anuset;
  • Ont i nedre delen av ryggen;
  • Muskelvärk;
  • Allmän sjukdomskänsla.

Symptom på kronisk prostatainflammation:

  • Långvarig smärta i nedre delen av ryggen;
  • Ont i nedre delen av magen, mestadels kännbart mellan pungen och anuset;
  • Måste tömma urinblåsan ofta, en svidande känsla under eller efter urinering;
  • Allmänna besvär såsom trötthet eller likgiltighet.

Symptom på prostatacancer

Prostatacancer växer mycket långsamt. Därigenom ger sjukdomen fä eller inga symptom alls i början. När besvären väl uppträder, liknar de symptomen på en godartad prostataförstoring. Alltså på urinbesvär. Även ett förhöjt PSA-värde i blodet kan tyda på prostatacancer. PSA är ett protein som tillverkas i prostatakörteln. En läkare undersöker mestadels PSA-halten i blodet vid prostatabesvär.

Är prostataproblem ett tecken på prostatacancer?

Urinbesvär och ett förhöjt PSA-värde behöver inte tyda på prostatacancer. Även en godartad prostataförstoring och en prostatainflammation kan förorsaka urinproblem och förhöja blodvärdena.

Vid urinbesvär handlar det i de flesta fall om en godartad prostataförstoring. Det är förståndigt att utesluta prostatacancer. På så sätt kan, om det är tal om cancer, sjukdomen behandlas på ett tidigt stadium. Därför utför en läkare kompletterande undersökningar vid ett för högt PSA-värde, såsom en skanning, biopsi eller ett ultraljud.

Det är även förståndigt att gå till husläkaren med ihållande urinproblem eller besvär som tyder på en prostatainflammation. Läkaren kan upptäcka orsaken till besvären. En prostatainflammation kan till exempel förorsakas av en sexuellt överförbar sjukdom (STD) såsom klamydia. I så fall måste könssjukdomen även behandlas.

Husläkaren kan behandla prostatabesvären vidare och eventuellt ge en remiss till en urolog.

Är prostataproblem orsaken till erektionsproblem?

Erektionsproblem och prostatabesvär verkar inte ha något samband med varandra. Ändå tycks män med erektionsproblem ofta ha urinbesvär (och tvärtom). Läkarna vet inte precis varför detta samband finns. Båda är i alla fall sjukdomar som framför allt uppträder senare i livet. Det behövs ytterligare undersökning för att kunna reda ut sambandet mellan erektionsproblem och prostatabesvär.

Vad finns det för läkemedel mot prostataproblem?

Som tur är så finns det många möjligheter att bestrida prostatabesvär. Dessa medel sätts bland annat in vid prostatabesvär:

Mediciner vid urinbesvär till följd av en förstorad prostata:

  • Alfablockerare (till exempel tamsulosin eller alfuzosin). Dessa mediciner gör att vissa muskler i urinblåsans hals och i urinröret slappnar av. Urinen kan på sätt rinna ut bättre.
  • 5-alfa-reduktashämmare (till exempel dutasterid eller finasterid). Dessa mediciner gör att prostatan krymper något. Därigenom minskar klämningen i urinröret och det är lättare att kissa.
  • Fosfodisterashämmare (till exempel sildenafil och tadalafil). Dessa är ursprungligen erektionsmedel, men har även en avslappnande effekt på blåsan och prostatan. Läkarna ordinerar detta läkemedel ibland för män som har besvär av både erektionsproblem och urinproblem.

Det finns naturligtvis också alternativa mediciner tillgängliga, till exempel homeopatiska läkemedel på basis av ett extrakt från sågbladspalmen. Här behöver du inget recept. För alternativa läkemedel mot urinbesvär finns det inte någon vetenskapligt bevisad effekt, men skulle kunna hjälpa till att minska vissa urinbesvär.

Mediciner vid en prostatainflammation:

Vid prostatit kan följande mediciner hjälpa:

  • Smärtstillande medel, till exempel alvedon eller inflammationshämmande smärtstillande medel (till exempel diclofenac, aspirin eller ibuprofen) för att dämpa smärtan;
  • Antibiotika, till exempel ciprofloxacin, för att döda bakterierna.

Mediciner vid prostatacancer:

I flera fall utövar man ett avvaktande tillvägagångssätt hos äldre patienter, varvid patienten går på regelbundna kontroller men inte behandlas. Det beror på att prostatacancer för det mesta utvecklas mycket långsamt och därigenom nästan inte utgör något hot. Först när tumören blir större och det finns mer risk för metastaser, kan läkaren besluta att behandla patienten. Därvid kan man välja olika metoder, till exempel kemoterapi, strålbehandling eller en behandling med hormoner. Även operation tillhör behandlingsalternativen.

Vad kan jag göra själv för att minska risken för prostataproblem?

Det finns några saker du kan göra för att minska risken för prostataproblem så mycket som möjligt. Det handlar då framför allt om att anpassa din livsstil. Några tips:

  • Se till att du håller en sund vikt. Övervikt okar risken för urinbesvär och prostatacancer. Är du överviktig, då är bantning det bästa sättet att minska risken.
  • Ät sunt. Då får du i dig alla vitaminer och mineraler som är bra för prostatan. Selen är till exempel ett sådant ämne; undersökning visar att en brist på selen kan öka risken för prostatacancer.
  • Regelbundet sexuellt umgänge! En regelbunden sädestömning har en gynnsam effekt på prostatan.
  • Vänta inte med att gå på toaletten, håll inte upp urinen längre än nödvändigt.
  • Förebygg förstoppning; förstoppning kan förorsaka urinbesvär. Ät fiberrik föda, drick tillräckligt (minst en och en halv liter per dag) och rör på dig regelbundet.

Har du besvär av prostataproblem? Gå inte med besvären för länge, det går att göra något åt dem!

Om Dokteronline.com

Dokteronline.com är en plattform som sammanför konsumenter, läkare och apotek för att komma fram till personlig vård. Dokteronline.com tror på ansvarsfull självregi när det handlar om symptom som lätt kan behandlas.

Källor

de Jonge, M. K. (utan datum). Prostatainflammation – Prostatit. Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.andros.nl/prostaatklachten/prostaatontsteking/

Debruyne, Prof. Dr. F. (2017, 11 april). Kan en förstorad prostata förorsaka erektionsproblem? Rådfrågat den 28 maj 2020, från https://www.andros.nl/artsenblog/vergrote-prostaat/kan-een-vergrote-prostaat-erectieproblemen-veroorzaken/

Kanker.nl. (utan datum) Prostatacancer. Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.kanker.nl/kankersoorten/prostaatkanker/algemeen/prostaatkanker

Nederländska husläkarsamfundet (2020, 21 april). Jag har prostatainflammation | Thuisarts. Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.thuisarts.nl/prostaatontsteking/ik-heb-prostaatontsteking#wat-is-een-prostaatontsteking

Prostatacancerstiftelsen. (utan datum). Behandeling bij prostaatkanker. [Behandling vid prostatacancer.] Rådfrågat den 27 maj 2020, från van https://prostaatkankerstichting.nl/behandeling-bij-prostaatkanker/

Undersökningsfonden Cancer. (utan datum-a). Selen och prostatacancer: forskning ger insikt i olika möjligheter. Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.wkof.nl/nl/kanker-voorkomen/professionals/eerdere-edities-kankerpreventienieuws/selenium-en-prostaatkanker

Undersökningsfonden Cancer. (utan datum-b). Minska risken för prostatacancer. Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.wkof.nl/nl/kanker/kankersoorten/verlaag-je-risico-op-prostaatkanker

Sjukhusgruppen Twente. (utan datum). Läkemedel vid prostataförstoring. Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.zgt.nl/patienten-en-bezoekers/onze-specialismen/de-prostaatkliniek/behandeling/prostaatvergroting/medicatie/

Zwienen, S. van & Houwelingen, H. van (2017, 5 juli). ). Hur ofta ska du ha orgasm för att förebygga prostatacancer? Rådfrågat den 27 maj 2020, från https://www.ad.nl/wetenschap/hoe-vaak-moet-je-klaarkomen-om-prostaatkanker-te-voorkomen~aa0779e9/