För kvinnor menopaus
  • För kvinnor
  • Klimakteriet

Klimakteriet

Klimakteriet inträffar i genomsnitt hos kvinnor mellan 45 och 55 år. Det är en naturlig process där menstruationen blir oregelbunden och slutligen helt upphör. Klimakteriet kallas även övergångsåldern.

Hur fungerar Dokteronline.com?

  1. 1
    Du väljer din behandling

    Bekanta dig med de olika möjligheterna och välj en behandling som passar dig.

  2. 2
    Vi tittar på det tillsammans med dig

    En läkare tittar på ditt medicinska frågeformulär och skickar ditt recept vidare till ett av de anslutna apoteken.

  3. 3
    Lätt att få det hemskickat

    Du får hem ditt paket snabbt och lätt.

Läs mer

Vad är klimakteriet?

Äggstockarnas aktivitet avtar långsamt hos kvinnor mellan 45 och 55 år. Det beror på att förrådet av fruktbara äggceller ständigt minskar. Om det inte lossnar något ägg längre, minskar östrogenproduktionen. Detta kallas övergångsåldern. Under denna period är menstruationen oregelbunden och slutligen uteblir den helt. Detta dröjer ungefär 4 år. När menstruationen upphört helt, har kvinnorna kommit i klimakteriet. Genom brist på östrogen i kroppen uppstår övergångsbesvär som till exempel värmevallningar och svettningsattacker, sömnproblem, stämningsväxlingar och hjärtklappningar. Även slemhinnan i slidan blir torrare och på så sätt kan det lättare uppstå vaginala infektioner. Om äggstockarna är bortopererade och genom viss medicinanvändning kan det även uppstå övergångsproblem. Hos kvinnor som genomgått en behandling med radio- eller kemoterapi, kan klimakteriet komma tidigare. Detsamma gäller för kvinnor som röker.

Vilka är orsakerna till klimakteriet?

I puberteten börjar de kvinnliga könshormonerna att verka, varigenom den första menstruationen infinner sig. Här spelar olika hormoner, hjärnan och äggstockarna en roll. Under de år som kvinnan är fruktbar, producerar äggstockarna hormonerna östrogen och progesteron. Dessa två hormoner gör att en äggcell mognar, ägglossningen och produktionen av livmoderslemhinnan. Varje månad lossnar ett ägg genom ägglossningen, om detta är befruktat, kan den befruktade äggcellen nästla in sig i livmoderslemhinnan och växa ut till ett foster. Om det emellertid inte inträffar någon graviditet, avstöts livmoderslemhinnan två veckor efter ägglossningen. Detta är menstruationen. Från ungefär 40 år tar förrådet av äggceller slut hos kvinnor. Genom att det inte lossnar något ägg mer varje månad, minskar produktionen av det kvinnliga hormonet östrogen. Livmoderslemhinnan blir torrare, menstruationen mer oregelbunden och försvinner helt efter några år. I klimakteriet förekommer ofta värmevallningar, även om det inte är helt tydligt hur dessa uppstår.

Vid vissa sjukdomar, till exempel den sällsynta autoimmuna sjukdomen Addisson, till följd av en behandling med kemoterapi, en äggstocksoperation eller strålbehandling, kan klimakteriet komma tidigare. Det vill säga innan 40 år. Ofta är orsaken okänd.

Vilka olika klimakterietyper finns det?

Det är skillnad mellan begreppen övergång och klimakteriet. Övergången är den period som kvinnans menstruationer börjar att förändras, såsom de första menstruationsfria åren. Under denna period har kvinnan besvär av symptom och obehag som orsakas av förändrad menstruation. Ett exempel på detta är värmevallningar. Klimakteriet börjar efter kvinnans sista menstruation. Detta fastställs om det inte förekommit någon mer menstruation under ett år efter den sista menstruationen. Det kvinnliga fortplantningssystemet har nu ingen funktion längre.

Hur kan man känna igen klimakteriet?

De flesta kvinnor som är i övergångsåldern eller klimakteriet, märker det på grund av följande symptom:

  • Oregelbunden menstruation;
  • Värmevallningar;
  • Vaginala besvär till exempel torrhet;
  • Torr hy;
  • Torr mun och torra ögon;
  • Klåda och svidande känsla när man kissar och vid samlag;
  • Minskad libido;
  • Stämningsväxlingar;
  • Sömnproblem;
  • Hjärtklappningar;
  • Urinvägsbesvär;
  • Osteoporos.

De mest igenkännliga besvären är oregelbunden menstruation och värmevallningar. Din menstruation kommer att förändras succesivt. Den kan bli mindre häftig och kortare en tid, men du kan även få besvär av andra menstruationsrelaterade obehag som du tidigare inte hade, till exempel ryggont eller huvudvärk. När det gäller värmevallningar har du besvär av korta värmeanfall. Ansiktet och bröstet kan bli röda och du kan börja svettas kraftigt, detta händer även ofta på natten. Dessutom kan du få besvär av en torrare och mindre elastisk hud, varigenom rynkor kan uppstå. Genom att det även produceras mindre tårvätska och saliv, kan du få besvär av en torr mun och torra ögon. Genom att kroppen producerar mindre östrogen, är insidan av slidan tunnare och torrare. Detta kan leda till en svidande känsla.

Du kan även lättare få infektioner under dessa omständigheter, som till exempel blåskatarr. Eftersom kroppen även producerar mindre testosteron, kan din libido minska. Till sist är ett naturligt fenomen att bäckenmusklerna blir slappare när man blir äldre och på så sätt kan urinblåsan sjunka ner i slidan (framfall). Även slemhinnorna i urinvägarna blir tunnare och du kan få svårt att hålla tätt och få besvär av urinläckage när du nyser, hostar eller vid andra dagliga aktiviteter.

Till sist har kvinnor i övergångsåldern större risk att drabbas av osteoporos. Detta beror på att östrogen tillgodoser ett optimalt kalkupptag. Om detta hormon produceras i mindre mängd, blir skelettet skörare.

Kan jag själv göra något mot klimakteriet?

Klimakteriet och övergångsåldern är helt naturliga processer som varje kvinna får att göra med. Om du har mycket obehag av de tillhörande besvären, kan du följa följande råd. Vid förändrad menstruation rekommenderas att äta sunt och järnrik mat. Till exempel kött, bladgrönsaker och fullkornsprodukter. Försök dessutom att röra på dig minst en halvtimme om dagen, till exempel simma, cykla eller promenera. Det rekommenderas även att äta Dvitamintillskott. Detta vitamin är nämligen viktigt för tillväxten och att bevara ett starkt skelett och starka tänder, sunda muskler och ett bra immunförsvar. D-vitamin får vi från solen, men när man blir äldre är det svårare för huden att omvandla solljuset i D-vitamin.

Se till sist till att du får tillräckligt med sömn. Vid värmevallningar rekommenderas kläder som absorberar fukt, till exempel bomull. Tänk även på att bära kläder med lager på lager-principen, så att du lätt kan ta bort ett lager om du får en värmevallning. Välj täcken och lakan i naturliga materiel i stället för syntetiskt material, eftersom man svettas mindre då. Viss mat och dryck, till exempel alkohol, kryddad mat och varma drycker kan utlösa värmevallningar. Försök att vara uppmärksam och ta hänsyn till detta.

Vilka behandlingar finns?

Kvinnor som har mycket obehag av övergångsbesvär, kan få en hormonbehandling från husläkaren för att minska värmevallningarna. Om du får en hormonbehandling eftersom du framför allt har obehag av vaginala besvär, får du en kräm eller östrogenpiller. Dessa ska föras in i slidan och de förebygger vaginal torrhet. Om du huvudsakligen har besvär av värmevallningar, kan du få hormontabletter eller -plåster som innehåller det kvinnliga hormonet östrogen. Dessa kan jämföras med p-piller men här gäller det bara små mängder. Ofta finns tabletterna i remsor för 28 dagar. När du tagit en remsa, fortsätter du direkt med nästa remsa, utan stoppvecka. Genom att mängden östrogen fylls på i kroppen, kommer övergångsbesvären att minska. Tänk på att sådana hormontabletter har biverkningar och risker. I vanliga fall används hormontabletter mot övergångsbesvär inte längre än ett till två år i rad.

Alternativa behandlingar består av bland annat akupunktur. Detta är dock inte vetenskapligt bevisat.

Tillkommande risker och biverkningar

De vanligaste biverkningarna av hormontabletterna mot övergångsbesvär är:

  • Huvudvärk;
  • Illamående;
  • Smärtsamma eller ömma bröst;
  • Mögelinfektion;
  • Depression;
  • Migrän;
  • Allergiska hudreaktioner;
  • Mellanblödningar;
  • Förändringar i flytningar från slidan;
  • Överkänslighet;
  • Fukt i kroppen.

Dessutom har alla kvinnor som behandlas med hormonersättningsterapi en större risk för blodproppar i ådrorna (trombos). Besvär såsom huvudvärk, illamående och smärtsamma och ömma bröst går oftast över av sig själv. Även mellanblödningar och mer eller mindre flytningar i slidan går över av sig själv. Överkänslighet märker du på hudutslag, klåda eller nässelfeber. Dessutom kan ansiktet eller halsen svullna upp och du kan få andnöd. Om dessa symptom förkommer, ska du omedelbart kontakta läkare. Fukt i kroppen, till exempel svullna vrister och fötter kan också förekomma. Det hör ofta ihop med ökad kroppsvikt och lätt förhöjt blodtryck. Kontakta läkare om du har besvär av detta. Hen kan sannolikt skriva ut en lägre dos.

Av undersökning framgår det att hormontabletter med östrogen-progestogenkombinationer ökar risken för bröstcancer. Risken beror på behandlingens längd. Den ökade risken uppstår efter några års användning. Efter att man slutat med behandlingen, minskar risken igen och den är inte längre förhöjd efter 5 år. Kontrollera dina bröst regelbundet och kontakta läkare om du märker förändringar, som till exempel gropar i huden, förändringar i bröstvårtan och knölar.

Hur kan man förebygga klimakteriet?

Eftersom övergångsåldern och klimakteriet är helt naturliga processer i kroppen, går det inte att förebygga denna process. I allmänhet känner man sig bättre om man följer ovanstående råd. Om dessa inte hjälper och om man fortfarande har besvär av till exempel värmevallningar, är hormonterapi en bra behandlingsmetod. Flera kvinnor har haft nytta av denna metod.

Källor

Farmacotherapeutisch kompas. (2019). Oestrogeen met oestrogeenreceptormodulator. Geraadpleegd van https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/groepsteksten/oestrogeen_met_oestrogeenreceptormodulator

Nederlands Huisartsen Genootschap. (2019). NHG-Standaard De overgang. Geraadpleegd van https://www.nhg.org/standaarden/volledig/nhg-standaard-de-overgang

Nederlands Huisartsen Genootschap. (2018, 1 maart). Ik ben in de overgang. Geraadpleegd van https://www.thuisarts.nl/overgang/ik-ben-in-overgang

Tillbaka till toppen