Directly go to the content
Så får du bukt med din menstruation (dina menstruationsproblem)

Så får du bukt med din menstruation (dina menstruationsproblem)

Den 28 maj är det internationella ’Menstrual Hygiene Day’ (dagen för kvinnohygien). Det är en dag för att stanna upp vid de månatliga besvären som du som kvinna har att göra med. Låt oss vara ärliga: att ha mens är inte så roligt. Många kvinnor har menstruationsbesvär varje månad. Det kan vara ganska ingripande. Ändå vågar inte alla kvinnor prata öppet om detta ämne. Det är synd, för därigenom kvarstår besvären som det egentligen finns en enkel lösning för. Det är alltså hög tid att ge ett öppet och ärligt svar på de viktigaste frågorna angående menstruationen. Läs mer om hur du får bukt med dina menstruationsproblem!

Varför får man mens egentligen?

Kvinnans frukbarhetscykel är mycket smart sammanställd. Under inflytande av könshormonet östrogen och progesteron mognar en äggcell varje månad. Även slemhinnan som täcker livmoderns insida blir tjockare. På så sätt kan ett befruktat ägg lätt nästla in sig.

Sker det inte någon befruktning, då sörjer hormonerna för att det oanvända ’boet’ rensas upp igen. Den uppbyggda slemhinnan bryts ner. Därvid skadas några blodkärl varigenom lite blod frigörs. Slemmet och blodet transporteras via vaginan: du får mens. Därefter börjar cykeln igen. Hela processen dröjer i genomsnitt 28 dagar, men en längre eller kortare cykel förekommer också ofta.

Vilka menstruationsbesvär förekommer?

Den månatliga rengöringsprocessen sker inte problemfritt för alla. En stor del av alla kvinnor i fruktbar ålder har mensbesvär, såsom:

  • PMS, eller premenstruellt syndrom (lättretlighet, ömma bröst, kroppen binder extra vätska, huvudvärk under perioden innan menstruationen);
  • Menstruationssmärtor (magont, magkramper, ont i nedre delen av ryggen som strålar ner i benen);
  • Kraftiga menstruationer (mens med mycket blodförlust, ofta med stora blodklumpar);
  • Mellanblödningar;
  • Oregelbunden cykel eller utebliven mens.

En av tio kvinnor känner sig till och med så dåliga under menstruationen att de stannar hemma från arbetet och inte heller deltar i roliga aktiviteter på fritiden. Det är synd, för det går ofta att göra något åt menstruationsbesvären.

Kan jag minska menstruationsbesvären på ett naturligt sätt?

Innan du tar mediciner, kan du försöka lindra menstruationssmärtorna på ett naturligt sätt. Följande tips kan hjälpa dig:

  • Vila. Lägg dig på soffan eller i sängen med en bra bok eller med fjärrkontrollen inom räckhåll.
  • Håll dig varm. Lägg en värmeflaska på magen eller ryggen, drick varmt te eller ta ett varmt bad. Värmen gör att förvridna muskler slappnar av, varigenom smärtan minskar.
  • Gör muskelavslappnande övningar. Framförallt övningar för att mjuka upp nedre delen av ryggen, kan hjälpa.
  • Låt någon massera nedre delen av ryggen.
  • En sund livsstil hjälper även ofta för att lätta på mensbesvären. Ät sunt och försök att röra på dig regelbundet. Försök att gå ner i vikt om du har övervikt. Kvinnor som har övervikt har ofta menstruationsproblem såsom en oregelbunden cykel.

Hjälper inte dessa tips helt eller delvis, är det dags för extra hjälp från medicinskåpet.

Vad finns det för mediciner vid menstruationsproblem?

Det finns olika mediciner som kan minska menstruationsproblemen och andra kvinnliga besvär.

Värktabletter mot menstruationsproblem

Vid smärtbesvär kan du ta en inflammationshämmande värktablett (såsom diklofenac, ibuprofen eller naproxen). Dessa s.k. NSAID läkemedel hjälper i allmänhet bra mot mensvärk. Om du inte kan eller vill använda dessa värktabletter, kan du naturligtvis försöka med alvedon.

P-piller mot menstruationsproblem

Om du äter p-piller, ersätts den naturliga mensen med en abstinensblödning. En sådan blödning är mycket lätt, förorsakar knappast någon smärta och kommer på en bestämd dag. Detta är alltså en bra lösning om du har besvär av mycket smärta, kraftiga menstruationer eller en oregelbunden cykel. Nackdelen är att du inte kan bli gravid när du äter p-piller. Det är naturligtvis inte så praktiskt om du har en barnönskan.

Progestagenhormon mot mentruations- och fruktbarhetsproblem

Ett annat läkemedel mot menstruationsproblem är progestagen, ett kvinnligt könshormon. Noretisteron (det verksamma ämnet i Primolut) är till exempel ett sådant progestagen, precis som progesteron (det verksamma ämnet i Utrogestan). Läkarna skriver ut ett progestagenhormon mot bland annat kraftiga menstruationer, oregelbunden menstruation och minskad fruktbarhet, men även när den första menstruationen uteblir hos unga kvinnor. OBS! Vid användning av detta läkemedel får du inte bli eller vara gravid.

Antidepressiva mot premenstruella problem

Ibland skriver läkarna ut antidepressiva mot PMS (premenstruellt syndrom). Det gäller till exempel det verksamma ämnet sertralin. Detta medel fungerar bra mot PMS-besvär såsom att vara överemotionell, ömma bröst och att kroppen binder för mycket vätska.

Hur kan jag skjuta upp mensen?

Det kommer naturligtvis aldrig lägligt att ha mens. Men ibland är det lättare om du kan skjuta upp mensen ett tag. Till exempel om du har en semestervecka eller ska hålla en viktig presentation. Som tur är så är det möjligt nu.

Skjuta upp menstruationen med p-piller, vaginalring eller p-plåster

En av fördelarna med P-pillret, p-plåstret och vaginalringen är att du även kan skjuta på menstruationen. Det gör du genom att hoppa över stoppveckan. Det är praktiskt, för på så sätt kan du själv bestämma när du ska ha mens. Vaginalringen och p-plåstret kan du använda högst 6 veckor utan stoppvecka. Med p-piller kan du mestadels hoppa över stoppveckan längre. Läs alltid bipacksedeln för instruktioner eller fråga apotekaren eller läkaren om råd.

Skjuta upp menstruationen med p-piller går bara om du äter ett enfaspiller (till exempel Microgynon 30, Diane 35 eller Yasmin) eller ett flerfaspiller (till exempel Qlaira). Med ett minipiller (till exempel Cerazette) går det inte att skjuta på mensen. Å andra sidan är det så att vid användning av ett minipiller är det i många fall så att man mindre ofta eller inte alls får mens.

Varför blöder jag utanför menscykelperioden?

Att få mens när det absolut inte är dags för menstruationen. Även detta hör ofta till flera menstruationsbesvär. Det kan finnas några orsaker för denna oväntade blodförlust, bland annat:

Mellanblödningar på grund av p-pilleranvändning

Om du äter p-piller och hoppar över stoppveckan en eller flera gånger för att skjuta upp mensen, kan du få besvär av mellanblödningar, passa in en stoppvecka igen varje månad och se om mellanblödningarna minskar.

Det kan också vara så att du äter ett lätt p-piller. Det finns några p-piller med en låg hormonhalt. Det är mindre risk för biverkningar, men de kan även förorsaka mellanblödningar (även kallade ’spotting’). I sådana fall skulle du kunna försöka med något annat p-piller.

Mellanblödningar på grund av medicinanvändning

Vissa mediciner kan förorsaka mellanblödningar. Om du ofta äter aspirin, kan det vara en orsak till mellanblödningar. Även vissa inflammationshämmare kan ge dessa biverkningar. Rådfråga en läkare om du eventuellt kan använda någon annan medicin.

Mellanblödningar på grund av klamydia eller gonorré

Att få mens i mellanperioden kan även tyda på STD (en sexuellt överförbar sjukdom), såsom klamydia eller gonorré. Ofta hänger dessa könssjukdomar även samman med andra vaginala besvär, såsom ökade vaginala flytningar, ont när du kissar och vid klamydia, oregelbunden mens. Du kan testa dig för dessa sexuellt överförbara sjukdomar hos din husläkare. Om du tycker det är bättre kan du göra ett hemmatest. Om du verkligen fått en av dessa sexuellt överförbara sjukdomar, är det viktigt att du får behandling med antibiotika (till exempel ciprofloxacin) för att förebygga komplikationer.

Andra orsaker till mellanblödningar

Mellanblödningar kan även vara följden av livmodershalsinflammation eller några andra sjukdomar i livmodern, såsom en polyp, ett myom eller i sällsynta fall, cancer.

OBS! Om du har besvär av ihållande mellanliggande blodförlust, kontakta då en läkare, hen kan ta reda på orsaken och behandla den mellanliggande blodförlusten.

Jag får inte mens, vad kan det bero på?

Om din mens uteblir medan du normalt har en (ganska) regelbunden menstruation, kan det bero på olika orsaker, såsom:

  • En graviditet. Om du är sexuellt aktiv, är det naturligtvis klokt att utesluta detta först genom att göra ett graviditetstest. Även om du äter p-piller!
  • Undervikt, hårdbantning eller sport.
  • Stress.
  • Klimakteriet. Om menopausen närmar sig, har du oregelbunden mens. Din mens kan helt plötsligt utebli några månader. De flesta kvinnor får sin sista mens vid ungefär 50 års ålder, men det finns även kvinnor som kommer i övergångsåldern mycket tidigare.
  • Medicinanvändning. Några mediciner, bland annat vissa antidepressiva, har ett störande menstruationsmönster som biverkning.
  • Preventivmedel. Vid vissa p-piller kan mensen bli oregelbunden, eller till och med utebli helt. Vid minipillret förekommer detta till exempel ofta. Även om du har en spiral, kan mensen ibland stoppa.
  • Vissa sjukdomar, såsom en skölkörtelsstörning eller en äggstocksstörning.

Ibland går det helt enkelt inte att hitta någon förklaring. Det kan då till exempel bero på en växlande hormonhalt i blodet. Ofta kommer då mensen av sig själv. Om din mens uteblir och du inte vet hur det kommer sig? Diskutera det då alltid med en läkare.

Ytterligare information om menstruation och behandlingar

Var inte din fråga om menstruationsproblem med? Du kan alltid rådfråga en läkare. Även på Dokteronline.com hittar du olika bakgrundsartiklar om allt som har att göra med menstruation, vaginala besvär, sexuellt överförbara sjukdomar, graviditet eller fruktbarhet. På denna sida kan du även begära en direkt konsultation för en medicinsk behandling inom dessa områden. På så sätt har du själv kontroll.

Ha en trevlig Internationell Dag för Kvinnohygien!

Om Dokteronline.com

Dokteronline.com är en plattform som sammanför konsumenter, läkare och apotek för att komma fram till personlig vård. Dokteronline.com tror på ansvarsfull självregi när det handlar om symptom som lätt kan behandlas.

Källor:

Freya. (utan datum). Din menstruationscykel. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.freya.nl/kinderwens/zwangerworden/je-menstruatiecyclus/

KNMP. (2014, 9 december 2014). Menstruationsbesvär – Apotheek.nl. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.apotheek.nl/klachten-ziektes/menstruatieklachten#!

KNMP. (2015, 26 maj).Noretisteron – Apotheek.nl. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.apotheek.nl/medicijnen/norethisteron#!

KNMP. (2020a, 12 mars). Progesteron – Apotheek.nl. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.apotheek.nl/medicijnen/progesteron#!

KNMP. (2020b, 19 mars). Sertraline – Apotheek.nl. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.apotheek.nl/medicijnen/sertraline#!

Nederlands Huisartsen Genootschap. (2014, 17 juli). Jag har mellanliggande blodförlust | Thuisarts. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.thuisarts.nl/vaginaal-bloedverlies/ik-heb-tussentijds-bloedverlies#

Nederlands Huisartsen Genootschap. (2018, 1 mars). Jag har inte haft menstruation på några månader | Thuisarts. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.thuisarts.nl/vaginaal-bloedverlies/ik-word-al-paar-maanden-niet-ongesteld

Nederlands Huisartsen Genootschap. (2019, 3 maj). Jag har mycket ont när jag har mens (menstruationssmärta) | Thuisarts. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.thuisarts.nl/vaginaal-bloedverlies/ik-heb-menstruatiepijn#medicijnen-bij-pijn-bij-de-ongesteldheid

Nederlands Huisartsen Genootschap. (2020, 6 maj). Jag vill skjuta upp menstruationen | Thuisarts. Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.thuisarts.nl/menstruatie-uitstellen/ik-wil-mijn-menstruatie-uitstellen

SoaAids. (utan datum). Bloedverlies. [Blodförlust.] Rådfrågat den 13 maj 2020, från https://www.soaaids.nl/nl/heb-ik-soa/bloedverlies