Directly go to the content
  • Allvarlig sömnlöshet
  • Att sova

Allvarlig sömnlöshet

Allvarlig sömnlöshet är en mycket besvärlig åkomma som kan ha allvarliga följder, såsom dysfunktion under dagen.  

Man bör göra skillnad mellan milda och allvarliga sömnproblem. I allmänhet är det tal om allvarlig sömnlöshet om man sover dåligt minst tre gånger per vecka, under en period längre än tre veckor och om detta leder till funktionsnedsättning under dagen. Om man bara sover dåligt ibland, kortare än tre veckor, och om detta inte hör ihop med dysfunktion under dagen, då har man besvär av milda sömnproblem. I vanliga fall går dessa problem över av sig själ. 

Behandlingar vid allvarlig sömnlöshet

Vad innebär allvarlig sömnlöshet? 

Allvarlig sömnlöshet kan man definiera som sömnproblem vilka dröjer längre än tre veckor, uppträder minst tre gånger per vecka och leder till dysfunktion under dagen. Sömnproblem kan ha olika orsaker, såsom svårt för att somna, att vakna regelbundet på natten, att vakna för tidigt, att vakna outvilad, att ha oroliga drömmar och att sova lätt. Alla dessa besvär kan göra att man funktionerar sämre än vanligt under dagen, då är man extra trött, sömnig och lättretad under dagen och har man besvär av minskad koncentration. Dessa besvär kan förvärras genom så kallat fel sömnbeteende, såsom att sova ut länge, en störd sömn-vaken rytm, användning av sömnmedel eller alkohol. Det är även möjligt att någon som lider av kortsiktig och inte allvarlig sömnlöshet, slutligen utvecklar allvarlig sömnlöshet. Detta beror framförallt på psykiska faktorer, så är man övertygad om att man inte kan sova varigenom man associerar det med något negativt. 

 Vilka är orsakerna till allvarlig sömnlöshet?  

Allvarlig sömnlöshet kan ha olika orsaker. Några olika exempel:  

  • Psykiska problem; 
  • Kroppsliga problem; 
  • Grubblingar och stress; 
  • Felaktigt sömnbeteende; 
  • En sömnstörning. 

Bland psykiska besvär menar man besvär såsom en ångeststörning eller depression. Kroppsliga besvär kan vara: man måste kissa på natten, hosta, klåda, andnöd, värk, nattsvettningar, rastlösa ben, halsbränna och hjärtklappningar. Alla dessa besvär gör att man inte kan sova vidare och att man vaknar regelbundet, vilket har en dålig effekt på sömnkvaliteten. Även om du grubblar mycket innan du går och lägger dig, om du till exempel har bekymmer om arbetet, om familjen, håller dessa saker dig vaken. Felaktigt sömnbeteende kan leda till allvarlig sömnlöshet. Exempel på detta är: 

  • Störning av sömn-vakenrytmen genom jetlag, nattarbeten, tupplurar på dagen eller att man sover ut (för) länge på morgonen; 
  • Man går till sängs för tidigt; 
  • Koffeinhaltiga drycker på kvällen, till exempel kaffe, coca-cola och energidrycker; 
  • Rökning, eftersom nikotin är ett stimulerande ämne; 
  • Alkoholhaltiga drycker; alkohol kan göra att du vaknar oftare på natten;  
  • Sporta på kvällen, eller någon annan aktivitet, dessa håller dig aktiv varigenom du behöver mer tid för att somna; 
  • Användning av mediciner som verkar stimulerande; 
  • Man äter för sent på kvällen, härigenom verkar matsmältningen ännu längre varigenom kroppen inte slappnar av; 
  • Bildskärmar innan sänggåendet, eftersom det blåa ljuset håller dig vaken. 

Till sist kan en sömnstörning vara orsaken till dina allvarliga sömnproblem, såsom sömnapné, narkolepsi, rastlösa ben eller fördröjt sömnfassyndrom. Sömnapné är en åkomma varvid man inte andas under minst 10 sekunder på natten. Detta kan uppträda flera upprepade gånger, till och med mer än 5 gånger per timma, vilket har ett stort inflytande på sömnkvaliteten. På detta sätt vaknar du inte med en utvilad känsla och känner du dig sömnig under dagen varigenom koncentrationsförmågan är mindre. Narkolepsi är en åkomma varvid man regelbundet somnar på dagen, även under en aktivitet. Personer med rastlösa ben kan inte hålla benen stilla och har en obehagligt tung känsla i benen. Slutligen kan du på grund av fördröjt sömnfassyndrom alltid somna först sent varigenom du är mycket sömning på morgonen. Den här rytmen kan du inte anpassa. 

Vilka olika typer av allvarlig sömnlöshet finns det?  

I allmänhet yttrar sig allvarlig sömnlöshet i allvarliga sömnbesvär som håller på i mer än tre veckor och uppträder minst tre gånger per natt och gör så att man fungerar sämre på dagen. Man gör skillnad mellan milda och allvarliga sömnbesvär. Milda sömnbesvär går i allmänhet över av sig själv och går att skylla på en tydlig orsak, till exempel en jetlag. Milda sömnproblem leder inte heller till dysfunktion under dagen.  

Hur kan du känna igen allvarlig sömnlöshet? 

Du kan känna igen allvarlig sömnlöshet genom en av de följande punkterna: 

  • Svårt att somna; 
  • Man vaknar outvilad, även efter minst 8 timmars sömn; 
  • Man vaknar regelbundet under natten; 
  • Man vaknar för tidigt; 
  • Oroliga drömmar eller mardrömmar; 
  • Man sover lätt; 
  • Trött, sömnig och lättretlig under dagen; 
  • Minskad koncentrationsförmåga under dagen; 
  • Snarkning; 
  • Nattsvettningar; 
  • Man måste kissa en eller flera gånger per natt. 

Kan jag själv göra något åt allvarlig sömnlöshet? 

Din läkare kan ge dig nyttiga råd om du har besvär av allvarlig sömnlöshet. Exempel på dessa är: 

  • Använd sängen uteslutande för att sova i. Ät, läs eller titta inte på tv i sängen. 
  • Drick ett glas varm mjölk innan du går och lägger dig. 
  • Gör avslappningsövningar såsom meditation. 
  • Börja inte med en häftig diskussion minimalt två timmar innan du går och lägger dig. 
  • Undvik koffein (kaffe, svart te, coca-cola, choklad) på kvällen. 
  • Undvik alkohol. 
  • Försök att hålla ditt sömnschema som du har under veckan även på weekenden. Gå inte och lägg dig mer än en timma senare än vad du gör under veckan och sov inte ut längre än en timma mer än vanligt.  
  • Undvik sport och andra aktiviteter på kvällen. 
  • Försök att inte få någon negativ association med sömn, för att eventuellt undvika en ond cirkel. 
  • Försök att ta en promenad på morgonen. Solljuset gör att din kropp ‘vet’ att det är dag. 
  • Rör på dig och sporta tillräckligt. 

Det här är allmänna råd, om din allvarliga sömnlöshet är följden av psykiska besvär såsom en ångeststörning eller depression, följ då råden från din behandlande läkare.  

Vilka olika behandlingar finns? 

Mediciner 

I allmänhet är läkarna försiktiga med mediciner mot sömnlöshet. Målet är nämligen att minska besvären genom att behandla orsaken så mycket som möjligt. Läkemedel ordineras endast en kort tid eftersom den terapeutiska effekten av det minskar efter två veckor och de oönskade biverkningarna blir kvar. De kan ordineras vid kortsiktig allvarlig sömnlöshet som ett resultat av övergående problem eller om sömnlösheten leder till allvarlig dysfunktionunder dagen.  

I vanliga fall går det till så här hos läkaren om en patient kommer för allvarliga sömnproblem:  

  • Man diskuterar typen av besvär (har patienten problem med att somna, vaknar patienten ofta på natten, vaknar patienten för tidigt, vaknar patienten outvilad?); 
  • Man diskuterar hur länge problemet har varat, sömnbeloppet och hur ofta besvären uppträder; 
  • Är det fråga om besvär under dagen och har det följder i det dagliga funktionerandet? (trötthet, minskad koncentration); 
  • De eventuella orsakerna? 
  • Sömnmönster (hur ser sömnmönstret ut och hur såg det ut innan besvären började); 
  • Vad har patienten för förväntningar angående sömnen? 
  • Vad har patienten gjort själv för att kunna sova bättre? 
  • Är det fråga om andra företeelser, såsom snarkning, rastlösa ben, vadkramper nattetid eller sömnighet under dagen? 
  • Vad har patienten för förväntningar angående eventuella lösningar på sömnlösheten? 

Om läkaren anser att det behövs, kan hen välja ett sömnmedel som ingår i Z-preparaten. Det är sömn- och lugnande medel som har en dämpande verkan på det centrala nervsystemet, dessutom minskar de insomningstiden. Exempel är zolpidem en zopiklon. Valet av medicin beror naturligtvis på besvären. Din läkare kan bara skriva ut 5 till 10 stycken, eftersom dessa läkemedel inte får användas under en lång period. Om en sömnstörning är orsaken till dina sömnproblem, måste man naturligtvis först ta itu med sömnstörningen. Din läkare kan även låta utföra ett sömntest i en klinik. Du övernattar i en klinik och under natten undersöker man noga din sömn.  

För ytterligare information om ansvarsfull användning av dessa mediciner, hänvisar vi till vår Z-läkemedelspolicy

Alternativa behandlingar  

Man kan även välja alternativa behandlingar såsom användning av melatonin. Melatonin är ett hormon som finns naturligt i vår kropp och spelar en roll när det gäller att ordna sömn-vaken-cykeln. Normalt så stiger mängden melatonin i blodet sent på kvällen. Härigenom känner man sig sömnig och kroppstemperaturen sänks. Man väljer framförallt melatonin vid en störning av dag-nattrytmen beroende på en jetlag. Det rekommenderas endast vid flighter som passerar minst fem tidzoner. Melatonin har ingen klinisk relevant effekt vid kronisk sömnlöshet eller besvär till följd av nattarbeten. Dessutom kan man välja olika medel på basis av växter, såsom vänderot och passionsblomma. Vänderoten ska ha en effekt, men rapporter från undersökningar är inte entydiga. Angående andra medel på basis av växter finns det tyvärr inte tillräckligt med kända uppgifter om dess verksamhet.  

Livsstilsförändringar  

Såsom redan nämnts här ovan, rekommenderas även livsstilsförändringar för att minska besvären av allvarlig sömnlöshet. Så rekommenderas tillräckligt med rörelse och sport för att trötta ut kroppen och för att gynna din allmänna hälsa. Man rekommenderar även en promenad på morgonen, på så sätt vaknar kroppen och får du direkt en hög dos med D-vitamin. Undvik även alkohol och koffein på kvällen, dessa är stimulerande medel som håller dig vaken. Och fastän man somnar snabbare efter att man druckit alkohol, har den dock en mycket dålig effekt på din allmänna sömnkvalité eftersom du vaknar regelbundet och sover mycket lätt.  

Extra risker och biverkningar 

Eftersom sömnmediciner medför risker och biverkningar, såsom sömnighet på dagen, inflytande på körförmågan och beroende, väljer man helst ett kortsiktigt sömnmedel och i en så låg dosering som möjlig. Dessutom avtar effekten av dessa medel efter två veckor, eftersom kroppen vant sig vid dem. 

Hur kan du förebygga allvarlig sömnlöshet? 

I somliga fall kan man inte förebygga allvarlig sömnlöshet, till exempel om det är följden av en sömnstörning eller depression. Om man ändå har besvär av mild sömnlöshet, kan du förebygga att allvarlig sömnlöshet uppstår genom att följa ovanstående råd.  

Källor 

Farmacotherapeutisch Kompas (2020). Slapeloosheid [Sömnlöshet]. Rådfrågat den 1 juni 2020, från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/slapeloosheid 

Farmacotherapeutisch Kompas (2020). Zolpidem. Rådfrågat den 1 juni 2020, från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/z/zolpidem 

Farmacotherapeutisch Kompas (2020). Zopiclon. Rådfrågat den 1 juni 2020, från https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/z/zopiclon 

Koninklijke Nederlandse Maatschappij ter bevordering der Pharmacie [Kungliga nederländska samfundet till främjandet av farmaci]. (2010, 26 augusti). Slapeloosheid [Sömnlöshet]. Rådfrågat den 1 juni 2020, från https://www.apotheek.nl/klachten-ziektes/slapeloosheid#wat-is-slapeloosheid