Diabetes (diabetes)

Diabetes eller diabetes mellitus är en kronisk ämnesomsättningssjukdom. Den medicinska termen för sjukdomen är diabetes mellitus. Hos personer med diabetes finns det för mycket socker i blodet eftersom kroppen inte kan hålla blodsockernivån stabil. Följande typer av diabetes är kända:

• Diabetes typ 1
• Diabetes typ 2
• Graviditetsdiabetes
• MODY-former (diabetes som orsakas av en genetisk mutation hos unga personer)
• LADA (en långsam form av typ 1. Kroppens eget immunsystem attackerar cellerna i bukspottkörteln).
• Andra typer, till exempel på grund av skador på bukspottkörteln

Diabetes kan ha olika orsaker. Alla är ännu inte kända, vilket gör att sjukdomen inte alltid kan förebyggas. Möjliga orsaker varierar beroende på typ. För typ 1 kan orsakerna vara:

• Virus
• Ärftlig benägenhet

För diabetes typ 2 kan orsakerna vara:

• Kost
• Livsstil
• Ärftlig benägenhet
• Övervikt

Symtomen på de olika typerna av diabetes överlappar delvis. De utvecklas dock i olika takt beroende på vilken typ av diabetes det handlar om. Vid diabetes typ 2 är det svårare att känna igen, men några exempel på symtom som kan tyda på diabetes är:

• Stor törst
• Synproblem som suddig eller nedsatt syn
• Ökad urinering
• Sår som läker dåligt
• Återkommande infektioner

På sidorna om diabetes typ 1 och typ 2 kan du läsa mer om de specifika symtomen för dessa sjukdomar. Vissa personer löper en ökad risk för diabetes, till exempel om det finns i familjen. Känner du igen symtomen på diabetes? Då rekommenderar vi att du bokar en tid hos din husläkare. Med ett blodprov kan läkaren direkt se om det handlar om diabetes. Det är viktigt att påbörja en behandling så snart som möjligt.

Tyvärr kan diabetes typ 1 inte botas eftersom det är en autoimmun sjukdom. För den allmänna hälsan är det dock bättre att sluta röka, hålla en hälsosam vikt, röra på sig mycket och äta hälsosamt. En god livsstil kan påverka utvecklingen av diabetes typ 2.

Har husläkaren konstaterat diabetes? Då kommer hen att gå igenom möjliga behandlingar med dig. Vilka behandlingar som är aktuella beror på din medicinska bakgrund, livsstil och dina preferenser.

Diabetiker rekommenderas ofta att ändra sin livsstil. Hälsosam kost, mycket motion och viktnedgång vid övervikt är de viktigaste åtgärderna som bör vidtas. En kost med lågt kolhydratinnehåll och tillräcklig fysisk aktivitet kan öka chansen att du behöver mindre medicin (alltid i samråd med en läkare). Dessutom kan risken för biverkningar minska. Möjligtvis kan även risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar minskas eller skjutas upp.

Användning av insulin kan medföra biverkningar och risker. Dessa är oftast relaterade till under- eller överdosering.

De viktigaste biverkningarna är:

• För lågt blodsocker: injicerar du för mycket? Då blir blodsockernivån för låg (hypoglykemi). Men även stor fysisk ansträngning, för lite mat, försenade måltider eller att injicera insulin i en annan kroppsdel än vanligt kan leda till för lågt blodsocker. Insulinet tas då upp för snabbt av blodet och blodsockernivån sjunker för snabbt. Du känner igen detta på: hunger, blekhet, darrningar och svettningar, irritabilitet, trötthet, yrsel och huvudvärk. Du kan svimma om du inte åtgärdar en hypoglykemi i tid.
• För högt blodsocker: injicerar du för lite? Då blir blodsockernivån för hög (hyperglykemi). Detta kan också orsakas av sjukdom, stress eller en missad dos. Symtomen på detta är: ökad urinering, stor törst och trötthet. Dessutom kan långvarigt förhöjda blodsockernivåer leda till skador på blodkärl och nerver.
• Liten risk för överkänslighet mot insulin eller tillsatser, såsom konserveringsmedel.
• Försämrad syn under de första månaderna. Detta beror på att ögonen måste vänja sig vid den nya blodsockernivån. Detta går oftast över av sig självt.
• Injektionsställen, såsom hårda knölar eller bulor på huden. Injicera inte insulin på dessa ställen eftersom blodsockret då blir svårare att reglera. Injektionsställen försvinner oftast av sig själva, men det kan ta några månader eller upp till ett år.

Läkaren kommer alltid att informera dig om hur ofta du bör mäta ditt blodsocker. En normal blodsockernivå för diabetiker är ofta mellan 4 och 8 mmol per liter på fastande mage. Under dagen ligger denna nivå ofta under 10 mmol per liter. Förändras värdena plötsligt? Kontakta då din läkare.

Diabetes typ 1 kan inte förebyggas, främst eftersom orsakerna till denna typ ännu inte är kända. Du kan dock göra mycket för att förebygga typ 2. Har du övervikt? Att gå ner i vikt kan minska risken för att utveckla diabetes avsevärt. Dessutom kan du med rätt livsstil och kost göra mycket för att minska risken.

https://www.diabetesfonds.nl/over-diabetes/wat-is-diabetes 

https://www.diabetes.nl/wat-is-diabetes 

https://www.dvn.nl/diabetes 

https://www.apotheek.nl/klachten-ziektes/diabetes-mellitus