Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Kroppen producerar fortfarande insulin, men den reagerar inte längre som den ska på det eller producerar för lite. Detta leder till att, precis som vid typ 1-diabetes, för mycket socker stannar kvar i blodet. Om detta pågår under en längre tid kan det orsaka allvarliga hälsoproblem. Denna form av diabetes drabbar allt yngre personer. Det kan bero på en ohälsosam livsstil, men ibland påverkar det även personer som lever hälsosamt.

Typ 2-diabetes ger symtom som i början inte alltid är tydliga. Du kan känna igen sjukdomen på exempelvis:

• Stor törst och att du behöver kissa ofta
• Ögonproblem, såsom suddig syn, brännande ögon eller dubbelseende
• Sår som läker långsamt
• Trötthet
• Återkommande infektioner

Alla kan få typ 2-diabetes, men vissa personer har en högre risk. Följande faktorer ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes:

• Övervikt;
• Lite fysisk aktivitet;
• Rökning;
• Hög ålder;
• Ärftlighet;
• Mediciner
• Ohälsosam kost.

Ju fler riskfaktorer du har, desto större är risken att du utvecklar sjukdomen.

Sjukdomsförloppet ser olika ut för alla. Varje dag krävs en individuell behandling. Ibland räcker det att ändra sin livsstil. Om inte, kan medicinsk behandling behövas. Genom att själv mäta blodsockret när du använder insulin kan du lära dig mycket om hur kroppen reagerar på mat, dryck och rörelse.

För personer med typ 2-diabetes används ofta orala blodsockersänkande läkemedel i tablettform. Dessa stimulerar bukspottkörteln att producera mer insulin eller gör organen känsligare för insulinets effekt. Båda metoderna leder till att blodsockernivån sjunker. Exempel på blodsockersänkande läkemedel är:

• Metformin (även kallat biguanider)
• Sulfonureider (såsom gliclazid)
• DPP-4-hämmare (såsom sitagliptin)
• SGLT2-hämmare (såsom dapagliflozin)
• GLP-1-receptoragonister används innan någon börjar med insulin.

Ibland måste personer med typ 2-diabetes också ta insulin genom injektion.

Läkemedel mot typ 2-diabetes kan ge biverkningar. Dessa beror på det specifika läkemedlet. Vanliga biverkningar är bland annat illamående, kräkningar eller diarré. Vid över- eller underdosering kan följande risker eller biverkningar uppstå:

• En överdosering kan leda till för lågt blodsocker (hypoglykemi). Detta kan också inträffa vid stor fysisk ansträngning, för lite mat, försenad måltid eller om insulin injiceras i en annan kroppsdel. Det kan särskilt förekomma vid användning av insulin eller tabletter som gliclazid. Möjliga symtom är huvudvärk, skakningar och svettningar, hunger, irritabilitet, blekhet, trötthet och yrsel. Om en hypoglykemi inte behandlas snabbt kan personen svimma.
• En underdosering kan leda till för högt blodsocker (hyperglykemi). Detta kan kännas igen på bland annat: att du ofta behöver kissa, dricker mycket, är törstig och trött. Om en hyperglykemi varar för länge kan det leda till kärl- och nervskador.
• Ibland är någon allergisk mot insulin eller andra ingredienser.
• Ibland uppstår injektionsknutor: hårda områden eller knölar på huden. Injicera inte på samma ställe igen. Insulinet kan då tas upp för snabbt, vilket leder till svängande blodsocker. Dessa knutor försvinner ofta av sig själva, men det kan ta upp till ett år.
• Under de första månaderna kan du märka försämrad syn. Ögonen behöver vänja sig vid den förändrade blodsockernivån. Detta går oftast över av sig självt.

En hälsosam livsstil kan hjälpa till att förebygga typ 2-diabetes, men inte i alla fall. Ibland är exempelvis ärftlighet den avgörande faktorn. Typ 2-diabetes blir allt vanligare, och en viss livsstil kan vara orsaken till detta.

Du kan göra följande:

• Sluta röka; risken för typ 2-diabetes är cirka 30–40 % högre för rökare. Blodsockret stiger snabbare vid rökning, och denna vana gör kroppen mindre känslig för insulin.
• Äta hälsosamt: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och mindre socker.
• Röra på dig tillräckligt (minst en halvtimme varje dag): promenera, cykla, ta trapporna.
• Gå ner i vikt vid övervikt: vid övervikt reagerar kroppen sämre på insulin. Även en liten viktnedgång gör stor skillnad.
• Undvika stress eller hantera stress: stress påverkar blodsockret direkt. Det lönar sig därför att hantera detta.
• Säkerställa god sömn: en dålig nattsömn gör kroppen mindre känslig för insulin.

Dessa tips hjälper även vid en befintlig diagnos. De gör blodsockret stabilare. Genom att följa dessa råd kan risken minska avsevärt.

En kost med lite kolhydrater, mycket rörelse och en allmänt hälsosam livsstil minskar risken för biverkningar och komplikationer. Dessutom minskar risken för att medicinering behövs, alltid i samråd med läkare och/eller dietist.

Du kan minska risken för att få typ 2-diabetes genom att följa de tidigare nämnda tipsen, såsom att gå ner i vikt vid övervikt och sluta röka. Mängden glukos ökar när du äter eller dricker kolhydrater, såsom kakor och bakverk, potatis och pasta. Men även andra faktorer, såsom starka känslor och fysisk aktivitet, kan leda till högre glukosnivåer. Försök att ta hänsyn till detta i din livsstil.

https://www.diabetesfonds.nl/over-diabetes/dagelijks-leven/medicijnen-bij-diabetes

https://www.diabetes.nl/diabetes-type-2/over-diabetes-type-2/wat-is-diabetes-type-2

https://www.dvn.nl/diabetes/behandelingen/behandeling-diabetes-type-2/medicatie-diabetes-type-2