Diarré

Vid diarré kan du få följande besvär:

• Vattnig avföring
• Avföringen luktar surt
• Fler toalettbesök per dag
• Magknip
• Svårt att hålla sig
• Illamående och kräkningar
• Känner dig allmänt sjuk
• Trötthet och svaghetskänsla, ibland även huvudvärk
• Mörk urin. Eftersom du förlorar mycket vätska med avföringen finns det mindre vätska att kissa ut
• Ibland feber

Orsakerna till diarré kan vara:

• Plötslig tarminfektion: Vid akut diarré beror det oftast på ett virus, en parasit eller en bakterie. Hit hör även magsjuka, som orsakas av virus och är smittsamt. En bakterieinfektion orsakas ofta av förorenad mat eller vatten. Förorenad mat kan vara rå kyckling eller fläskkött, opastöriserad mjölk och mjölkprodukter, ägg och äggprodukter, fisk och räkor. En parasitinfektion kan också bero på förorenad mat eller vatten.
• Stress: Vid stress går mindre energi till matsmältningen. Då tas inte tillräckligt med vatten och mineraler upp ur maten, avföringen passerar snabbare genom tarmen och blir vattnig.
• Läkemedel: Antibiotika används för att bekämpa skadliga bakterier, men de kan också påverka de goda bakterierna i tarmen och störa tarmfloran. Ett vanligt läkemedel för diabetiker, metformin, kan också ge diarré. En för hög dos av sköldkörtelmedicin (vid låg sköldkörtelfunktion) kan också orsaka diarré.
• Födoämnesintolerans: Om du inte tål viss mat kallas det födoämnesintolerans. Exempel är laktosintolerans (mjölk och mjölkprodukter) och celiaki, som är glutenintolerans.
• Snabb ämnesomsättning: En överaktiv sköldkörtel gör att ämnesomsättningen går för snabbt. Ett av symtomen kan vara diarré.
• Sjukdomar i mag-tarmkanalen: Crohns sjukdom (en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom) och ulcerös kolit (kronisk inflammation i tjocktarmen) ger, särskilt vid skov, diarré. Fet, lös avföring ses vid kroniska sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel.
• Irritabel tarm (IBS): Den här åkomman kan ge diarré, men diarrén kan också varvas med förstoppning.
• Överloppsdiarré: Vid förstoppning blir avföringen hård. Då kan lös avföring rinna förbi förstoppningen. Många tror då att de har diarré när de egentligen är förstoppade. Det kallas också paradoxal diarré.
• Föda: Vissa ingredienser kan göra att maten passerar snabbare genom tarmen. Det gäller till exempel sötningsmedel som mannitol, fruktos, sorbitol och xylitol, som finns i bland annat läsk (fruktos), godis och tuggummi.
• Resediarré: Resediarré är diarré som du främst får i länder där hygienen är sämre.

Behandlingen av diarré beror på vad som orsakar den.

Akut diarré behöver oftast inte behandlas, det brukar gå över på några dagar. Vid svårare diarré kan det behövas medicin.

Kan jag själv göra något mot diarré?

Om du har diarré kan du testa följande:

• Drick mycket: Vid akut diarré förlorar du mycket vätska. Den vätskan måste ersättas med drycker som innehåller salt och socker. Bra exempel är buljong eller te med socker, men inte läsk. Drick små mängder åt gången. Även om du känner att vätskan kommer ut direkt, fortsätt ändå att dricka små mängder för att undvika uttorkning.
• Ät: Försök att äta något för att få tillbaka energin. Du kan i princip äta allt. Gärna fiberrik mat, eftersom fibrer gör avföringen fastare.
• Hygien: Se till att ha bra hygien. Tvätta händerna efter toalettbesök och när du lagar mat. Det är också ett bra sätt att förebygga diarré.
• Justera medicinering: Prata med din läkare om du tror att din medicin orsakar diarré. Sluta inte med din medicin på egen hand.

Läkemedel mot diarré

Det viktigaste med läkemedel är att förebygga eller behandla uttorkning. Läs alltid bipacksedeln för det läkemedel du använder.

• ORS (oral rehydration solution): Vid tecken på uttorkning kan ORS ordineras (finns även receptfritt). Det är ett pulver eller brustablett med salter och druvsocker som löses upp i vatten. Använd rent, kolsyrat mineralvatten. Om du inte kan dricka allt på en gång, ta små klunkar under hela dagen. Vid ORS bör personer med natriumfattig kost eller diabetes vara extra uppmärksamma på mängden salt och socker. Om kräkningarna inte har slutat efter en dag med detta läkemedel, eller om diarrén inte har gått över efter 3 dagar, kontakta läkare.
• Loperamid(-oxid): Loperamid (-oxid) kan vara smidigt om du till exempel måste resa eller vara med på något viktigt. Diarrén brukar sluta inom några timmar och effekten håller i sig i 4–6 timmar. Loperamid bromsar tarmrörelserna och drar även ihop ändtarmsmuskeln, vilket minskar känslan av att behöva gå på toaletten. Avföringen stannar längre i kroppen och blir fastare. Kontakta läkare om diarrén inte har slutat efter 2 dagar med detta läkemedel. När du inte längre har diarré, sluta med medicinen efter 12 timmar. Loperamid kan nämligen också ge förstoppning. Kontakta läkare om du får svåra magsmärtor.
• Azitromycin: Vid allvarlig infektiös diarré där bakterien inte är känd kan azitromycin användas. Ofta vill läkaren också ta ett avföringsprov för att ta reda på vilken bakterie som orsakar diarrén. När det är klart kan ett annat antibiotikum väljas om det behövs.

Alternativa behandlingar

Det finns inga kända alternativa behandlingar mot diarré. Tidigare användes aktivt kol (norit), men det finns inget som tyder på att det hjälper.

En hälsosam livsstil är alltid bra, och vid mag-tarmsjukdomar är det extra viktigt för att minska eller förebygga besvär. En hälsosam livsstil innebär att du äter så nyttigt som möjligt, rör på dig regelbundet, undviker stress och sover bra.

En stor risk med diarré är uttorkning. Uttorkning är allvarligt och kan ge följande symtom:

• Ingen eller lite urin och mörk urin
• Törst
• Torr mun
• Slöhet
• Svimning
• Förvirring
• Dåsighet
• Snabb andning
• Snabb puls
• Insjunkna ögon
• Kalla armar och ben

Beroende på hur besvären känns bör du kontakta läkare.

På grund av vätskeförlusten kan vissa läkemedel behöva justeras, annars kan kroppen få för mycket av läkemedlet. Följande läkemedel kan behöva och ska alltid justeras i samråd med läkare:

• Kaliumsänkande medel, vätskedrivande tabletter och läkemedel mot högt blodtryck
• Fosfatbindare
• Insulin och vissa diabetesläkemedel
• Laxermedel
• P-piller

Diarré vid akuta tarminfektioner kan förebyggas genom att göra så här:

• Tvätta händerna efter varje toalettbesök.
• Tvätta händerna innan du lagar mat.
• Stek kyckling och fläskkött ordentligt. Även vid grillning.
• Kolla bäst före-datum (TGT-datum) på kött, fisk, färdigskurna grönsaker, färska färdigrätter och färska juicer.
• Om du vill spara hemlagad mat, låt den svalna innan du ställer in den i kylen. Märk upp egenfrysta produkter med datum och använd dem inte efter det.
• Rengör kylskåpet regelbundet.
• Tina inte kött på köksbänken, använd hellre mikrovågsugn eller kylskåp i en täckt form.
• Ställ snabbt in känsliga produkter i kylen igen.

Följ de här råden för att förebygga resediarré.

• Ta reda på om kranvattnet går att dricka, laga mat och borsta tänderna med.
• Drick inga drycker med isbitar.
• Ät bara förpackad glass.
• Ät inte oskalad frukt, råkost eller sallader.
• Var försiktig med mat från gatukök och marknadsstånd.
• Förvara mat kyld och täckt.
• Ät bara väl tillagat kött och fisk. Var försiktig med att bada i stillastående vatten. Kolla om vaccinationer rekommenderas eller krävs. Ta gärna med ORS i förebyggande syfte.

Har du frågor om diarré? Dokteronline kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan guida dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://www.thuisarts.nl/diarree/ik-heb-diarree

https://www.darmgezondheid.nl/darmklachten/darmaandoeningen/diarree/

https://www.mdlfonds.nl/chronische-ziekten/ziekte-van-crohn/

https://www.mdlfonds.nl/chronische-ziekten/colitis-ulcerosa/

https://www.mdlfonds.nl/klachten/diarree/

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/acute_diarree

https://www.voedingscentrum.nl/encyclopedie/houdbaarheidsdatums-tht-tgt.aspx