Res- och solprodukter

Med åksjuka, eller rörelsesjuka, menar vi både bilsjuka, flygsjuka och sjösjuka. Alla tre beror på samma sak, att du färdas i ett fordon som rör sig och det kan verkligen förvirra ditt balanssinne. Resultatet blir illamående och kräkningar. Det positiva är att åksjukan brukar försvinna så fort resan är över.

Hjärnan får information om var vi befinner oss från ögonen, musklerna och lederna samt balansorganet. Om du sitter i ett fordon som du inte själv styr blir hjärnan förvirrad av motstridiga signaler. För att visa att något är fel skickar den ut signalen ”kräkning” till magen.

Åksjuka är ett samlingsnamn för tre varianter;

• Bilsjuka: det här drabbar ofta folk under långa bilresor.
• Flygsjuka: i flygplan kan man må dåligt av tryckskillnader, turbulens samt vid start och landning.
• Sjösjuka: alla har hört talas om att ha ”sjöben”. Om du inte har det kan det ständiga gungandet på vågorna, som blir värre när det blåser, göra dig riktigt illamående.

Åksjuka börjar ofta med yrsel, gäspningar och/eller huvudvärk, följt av illamående som kan leda till kräkningar. Svettningar är också vanligt. Det är helt möjligt att du bara får några av dessa symtom.

Om du vet att du lätt blir åksjuk finns det några saker du kan göra i förebyggande syfte:

• Det allra bästa är att köra själv eller att sova. Om det inte går:
• Ät en lätt måltid innan resan. Om du inte äter alls kan du må dåligt av det, och fet mat är svår att hantera om du blir åksjuk.
• På långa resor är det smart att hålla sig till tre lätta måltider om dagen. Du kan också testa ingefärapulver eller ingefärste – det är toppen för en orolig mage.
• Undvik alkohol.
• I bil eller buss sitter du bäst längst fram och undvik att åka baklänges. På båt är det bäst att sitta på akterdäck, och i flygplan nära vingarna.
• Läs, skriv eller surfa inte under resan. Det kan göra dig mer illamående. Det är bättre att titta på horisonten för att hjälpa hjärnan att förstå vad som händer.
• Se till att det är frisk och sval luft där du sitter.

Om du ska resa till länder där det finns risk för malaria får du oftast rådet att ta malariatabletter. Det finns flera olika sorter, beroende på vart du ska och vad som passar dig bäst. Även om det finns många kända biverkningar av malariatabletter är de ändå mycket mindre allvarliga än själva sjukdomen malaria.

Malaria är en sjukdom som finns i (sub)tropiska områden. Den orsakas av parasiter och smittan sprids via myggbett. Malaria ger feber, huvudvärk, frossa och muskelvärk. Malaria kan också vara dödligt, så eventuella biverkningar av malariatabletter är ändå att föredra framför risken att få malaria. Det finns olika typer av läkemedel mot malaria, som fungerar på olika sätt. De verkar genom att döda malariaparasiterna, bekämpa feber och förebygga malariaanfall. Vilket läkemedel du får beror oftast på om det finns resistens mot vissa läkemedel där du ska resa. Vanliga biverkningar av malariatabletter är tinnitus, yrsel, huvudvärk, hypoglykemi (lågt blodsocker), hudutslag, klåda och svullna ögonlock. Mindre vanliga biverkningar är kräkningar, diarré, sömnproblem eller trötthet samt hosta.

Malariatabletter tas som en kur. Det är viktigt att du tar hela kuren. Om du kräks inom en timme efter att du tagit tabletten, eller om du får kraftig diarré, kontakta din läkare. Det räcker inte att bara ta en ny tablett, eftersom det handlar om en kur. Du kommer att sakna en tablett och det måste kompenseras. Det är också viktigt att du dricker ordentligt. Om du kräks eller har diarré förlorar du mycket vätska, och det måste ersättas. Tyvärr finns det inte så mycket du kan göra för att förebygga biverkningarna. Det hör liksom till, och att låta bli att ta malariatabletter är verkligen inte smart. Malaria kan få väldigt allvarliga följder.

Det är få saker som är värre än att få diarré på semestern. Det orsakas oftast av en infektion med bakterier, virus eller protozoer. Du löper större risk att smittas genom:

• Mat. Tänk på otvättade grönsaker och frukt, opastöriserade mjölkprodukter (olika ostar, opastöriserad mjölk, glass), dåligt tillagade skaldjur, rått eller inte helt genomstekt kött.
• Förorenat vatten eller vatten som inte är avsett att dricka.
• Insekter kan också sprida bakterier eller virus. Håll koll på till exempel flugor och myggor.
• Kontakt med avföring eller saliv från någon som har diarré. Det kan bero på dålig hygien hos den som är sjuk, men också på dåligt skötta toaletter och tvättmöjligheter.

Eftersom tarmväggen har blivit skadad eller inflammerad av bakterien eller viruset, kan tarmarna inte längre fungera som de ska. En viktig uppgift för tarmarna är att göra avföringen fastare. Vid diarré funkar inte det här som det ska. Mindre vätska tas upp från maten. Dessutom förlorar den inflammerade tarmväggen vätska. Maten passerar också snabbare än vanligt genom tarmen och kroppen hinner inte ta upp alla viktiga näringsämnen.

Turistdiarré orsakas oftast av en infektion i tarmen, oftast på grund av bakterier, virus eller protozoer. Det brukar hända under de första semesterdagarna. Turistdiarré kommer alltid plötsligt och varar oftast bara några dagar. Symtomen är tre eller fyra gånger om dagen lös avföring, ofta med magkramper, illamående och ibland feber.

Förebyggande åtgärder: Det viktigaste för att minska risken för turistdiarré handlar om hygien:

• Om du köper något från ett gatustånd, se till att det är rykande hett eller torkat. Men allra bäst är att skala maten själv.
• Undvik kalla, råa och opastöriserade livsmedel.
• Undvik skaldjur som ostron, hummer och räkor.
• Se till att kött, som hamburgare och satay, är välstekt.
• Kolla upp hur det är med dricksvattnet i landet du ska till. Vid minsta tvekan, använd bara vatten från flaskor med förseglad kork, även när du borstar tänderna.
• Tvätta alltid händerna efter toalettbesök, innan du lagar mat och innan du äter.

Om du redan har fått turistdiarré är det viktigt att du får i dig tillräckligt med vätska. Som sagt kan tarmarna inte längre ta upp vätska från maten, vilket kan leda till allvarlig uttorkning. Se därför till att dricka mycket för att snabbt återställa vätskebalansen! Se till att du (eller din eventuellt sjuka reskompis) kissar regelbundet. Om du inte har kissat alls eller nästan inte alls på över 24 timmar kan det vara så att njurarna inte fungerar som de ska. Kontakta då en läkare direkt.

Observera: om du tar läkemedel, och det gäller även p-piller, kan effekten av dessa minska kraftigt på grund av diarré och eventuella kräkningar. Tarmarna tar inte upp läkemedlet som de ska eller bara delvis. Kontakta då också din läkare för att eventuellt göra något åt det. Det är till exempel känt att om du har diabetes mellitus kan din diabetes bli instabil av detta.

Läkemedel

Om du har feber eller blod i avföringen är det smart att kontakta läkare. Det kan vara bakteriell diarré som behöver antibiotika. Om din diarré inte går över inom en vecka efter att du kommit hem är det också klokt att kontakta din husläkare.

Alternativa behandlingar

Om du eller någon av dina reskompisar har diarré är det superviktigt att få i sig tillräckligt med vätska. Försök undvika kaffe och alkohol eftersom de torkar ut kroppen. Om diarrén håller i sig länge (mer än 5 dagar), köp då ORS på det lokala apoteket eller hos en farmaceut. Förkortningen står för Oral Rehydration Solution och är en vätskeersättning. (Köp ORS så fort du tror att du behöver det, vänta inte 5 dagar. Det är en blandning av salt och socker som du löser upp i vatten.)

Om du tycker att det är väldigt jobbigt att springa på toaletten hela tiden finns det även receptfritt, under olika varumärken, Loperamid(-oxid) att köpa. Om det inte hjälper efter 48 timmar, sluta använda det och kontakta läkare. Använd inte loperamid för snabbt, kroppen gör sig av med smittämnet genom att du får diarré ofta).

https://www.gezondheidsnet.nl/vakantie/8-vragen-over-reisziekte

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/reisziekte

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/groepsteksten/malariamiddelen

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/acute_diarree