Antivirala läkemedel

Prata alltid med din läkare om detta. Berätta om du använder andra mediciner. Då kan läkaren säga om det är säkert eller inte.

Använd inte Valaciclovir om du är gravid eller planerar att bli gravid snart, eftersom läkemedlet kan vara skadligt för barnet. Din läkare kan eventuellt skriva ut ett annat läkemedel som du kan använda under graviditeten.

Tamiflu och Famciclovir ska bara användas efter att du pratat med din husläkare om du är gravid eller ammar.

Om du har nedsatt njurfunktion, neurologiska problem, nedsatt leverfunktion eller en komplicerad infektion med herpes zoster ska du inte använda Valaciclovir.

Antivirala läkemedel finns bara att köpa på apotek. De säljs inte på apotek som inte är godkända.

Nej, de här läkemedlen är receptbelagda. Du behöver alltså ett recept från en läkare för att kunna köpa dem på apotek. Köp aldrig antivirala läkemedel utan recept från läkare.

Precis som alla andra läkemedel kan även antivirala läkemedel ge biverkningar, även om inte alla får dem.

De vanligaste biverkningarna av Tamiflu är:

• Huvudvärk
• Illamående
• Mag- och tarmproblem
• Yrsel
• Hosta
• Överkänslighet mot oseltamivir
• Hudproblem

De vanligaste biverkningarna av Valaciclovir är:

• Huvudvärk
• Yrsel
• Mag- och tarmproblem
• Känslighet för UV-ljus
• Hudutslag
• Överkänslighet mot Valaciclovir

De vanligaste biverkningarna av virusläkemedel som Famciclovir och Aciclovir är huvudvärk och illamående.

Antivirala läkemedel skrivs ut vid följande sjukdomar eller tillstånd:

Influensa

Influensa orsakas av influensavirus och ger luftvägssymtom som nysningar, rinnande näsa, hosta och halsont. Man kan också få feber, frossa och muskelvärk.

Vid behandling av influensa med Tamiflu i tablettform gäller följande:

• För vuxna och barn över 13 år: 75 mg två gånger om dagen i 5 dagar. För personer med nedsatt immunförsvar i 10 dagar.
• För barn mellan 1 och 13 år: 30, 45, 60 eller 75 mg två gånger om dagen, beroende på kroppsvikt. Behandlingstiden är fem dagar.
• För spädbarn yngre än 1 år: 3 mg per kg kroppsvikt, två gånger om dagen i 5 dagar.

För att förebygga influensa efter att man varit utsatt för smitta:

• För vuxna och barn över 13 år: 75 mg en gång om dagen i 10 dagar.
• För barn mellan 1 och 13 år: 30, 45, 60 eller 75 mg en gång om dagen, beroende på kroppsvikt. Behandlingstiden är 10 dagar.
• För spädbarn yngre än 1 år: 3 mg per kg kroppsvikt, en gång om dagen i 10 dagar.

För att förebygga influensa under en epidemi:

• För vuxna och barn över 13 år: 75 mg en gång om dagen i upp till 6 veckor.
• För personer med nedsatt immunförsvar i upp till 12 veckor.
• Förebyggande under en influensaepidemi har inte undersökts hos barn yngre än 13 år.

Herpes

Herpes simplex-virus orsakar munsår, som börjar med en brännande och stickande känsla runt läpparna. Sedan kommer smärtsamma blåsor på läppen. Efter några dagar blir de till sår med skorpa. Infektionen kan också finnas på andra ställen, som näsan, hakan eller runt ögonen.

När du väl fått herpesviruset finns det alltid kvar i kroppen. Oftast är det vilande och blir aktivt när immunförsvaret är svagt. Herpes genitalis är en könssjukdom som orsakas av herpesvirus. Den ger inte alltid symtom och behöver inte alltid behandlas.

Vid munsår skrivs antivirala tabletter som Valaciclovir ut till personer som har svåra besvär eller får munsår oftare än 6 gånger per år. Valaciclovir hindrar viruset från att föröka sig och stoppar därmed utbrottet. Besvären minskar efter några dagar. Viruset kan dock aldrig tas bort helt, inte ens med Valaciclovir.

Vid behandling av munsår med Valaciclovir tas 2 doser på 2000 mg, den andra dosen minst 6 timmar efter den första. Behandlingen varar max 1 dag. För att förebygga munsår kan en längre kur skrivas ut, till exempel 500 mg en gång om dagen i 3-4 månader. Detta gäller bara om man får munsår flera gånger i månaden.

Hiv

Hiv är en sexuellt överförbar sjukdom (std) som i slutändan kan leda till aids. Infektionen gör att kroppens immunförsvar gradvis bryts ner. I början märker man inte så mycket, men med tiden får man fler symtom. Då pratar man om aids.

Hiv är en kronisk sjukdom och kan fortfarande inte botas, men med bra behandling kan aids förebyggas. Hiv smittar via kroppsvätskor, som blod, sperma, försats, slidsekret och bröstmjölk. Blod och sperma från en hiv-positiv person innehåller mycket virus. Om dessa kroppsvätskor kommer i kontakt med någons blod eller slemhinnor kan personen smittas.

Tyvärr finns det fortfarande inget läkemedel som kan ta bort hiv-viruset. Som tur är kan aids förebyggas om du får rätt behandling. Behandlingen består av en kombination av minst tre hiv-hämmande läkemedel som tas varje dag. Dessa läkemedel hindrar viruset från att föröka sig i kroppen.

Denna förökning sker i flera steg som hela tiden upprepas. Hiv-hämmarna kan blockera dessa steg så att förökningen inte längre kan ske. De viktigaste typerna av hiv-hämmare är:

• Omvänt transkriptashämmare (RTI)
• Proteashämmare (PI)
• Integrashämmare (INSTI)
• Inträdes- eller fusionshämmare
• En-tablett-regimer
• Nukleosid/nukleotid omvänt transkriptashämmare (NRTI)

Viral hepatit

Viral hepatit är en leverinflammation som orsakas av ett virus. Hepatit delas in i hepatit A, B, C och E och är smittsam.

• Hepatit A kallas också gulsot och drabbar främst barn. Den går oftast över av sig själv och är inte allvarlig.
• Hepatit B orsakas av hepatit B-virus via oskyddat sex eller kontakt med blod. Sjukdomen går oftast över av sig själv inom några månader.
• Hepatit C är den farligaste formen. Den ger inte så många symtom och smittar via smittade nålar. Leverinflammationen kan bli kronisk och måste därför behandlas ordentligt.
• Symtomen på hepatit E liknar de vid hepatit A. I övrigt är inte mycket känt om denna form.

Mononukleos

Mononukleos är en smittsam sjukdom som orsakas av Epstein-Barr-virus. De flesta har blivit smittade med viruset som barn. Oftast märker man inget av det. Vissa får dock besvär som extrem trötthet, halsont, feber och ömma lymfkörtlar. Halsont, trötthet och svullna och ömma körtlar kan finnas kvar i flera månader.

Bältros

Bältros orsakas av herpes zoster-virus, även kallat vattkoppsvirus. Blåsorna på huden liknar vattkoppor och kan klia eller göra ont. Om man river upp blåsorna kan de ge fula ärr. Eftersom utslagen ofta bara finns på ena sidan av kroppen ser det ut som ett bälte, därav namnet. Utslagen kan också finnas på ena sidan av ansiktet eller på en arm eller ett ben. Bältros drabbar oftast personer över sextio år, men kan egentligen drabba vem som helst. Ibland kan bältros ge allvarliga komplikationer, till exempel om blåsorna sitter nära ögat.

Vid behandling väljs oftast en dos på 800 mg Valaciclovir som tas fem gånger om dagen. Din läkare kan också skriva ut 1 gram Valaciclovir som tas tre gånger om dagen eller 250 mg Famciclovir som tas tre gånger om dagen. Dessa läkemedel gör inte att blåsorna försvinner, men de hindrar viruset från att växa och förkortar tiden du har bältros.

För personer i riskgrupp gäller att behandlingen ska starta inom 3 dagar efter att sjukdomen brutit ut.

Kondylom

Kondylom är en vanlig könssjukdom som orsakas av HPV-virus. Vårtorna är inte farliga och sitter vid könsorganen. Vårtorna syns inte alltid och kan klia. Behandling behövs oftast inte. HPV-viruset finns dock kvar i kroppen. Sjukdomen kan därför komma tillbaka.

Ögoninflammation

Det finns olika virus som kan orsaka ögoninflammation, till exempel adenovirus. Det är ett förkylningsvirus som också kan ge inflammation i ögonen. Även herpesvirus som herpes simplex (munsår) och herpes zoster (bältros) kan orsaka ögoninflammation i olika delar av ögat: i slemhinnan (konjunktivit), hornhinnan (keratit) och senhinnan (episclerit eller sclerit). Även insidan av ögat kan bli inflammerad, det kallas uveit.

Har du frågor om antivirala läkemedel? Dokteronline.com kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan guida dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/a/aciclovir__oculair_

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/f/famciclovir

https://lci.rivm.nl/richtlijnen/gordelroos

https://www.rivm.nl/pfeiffer-ziekte-van