Restless legs (rastlösa ben)

Rastlösa ben känns oftast igen på symtomen. Diagnosen kan också bekräftas med en sömnundersökning. Den kan göras hemma eller på en sömnklinik. Då kollar man hur du beter dig när du sover. Man ser om du gör plötsliga, ofrivilliga rörelser. Dessutom mäter man flera kroppsfunktioner under sömnen, som puls, andning med bröstkorg och mage, andning genom mun och näsa samt syremättnad i blodet. Man kollar också om du har andra sjukdomar som kan orsaka restless legs.

Även om de flesta symtom på restless legs är lika för alla, har vissa problem med slumpmässiga rörelser som benen gör på natten. Kvinnor som får rastlösa ben under graviditeten brukar ofta slippa besvären efter graviditeten.

Kom ihåg att restless legs ofta kommer tillbaka. De flesta har perioder när det är bättre och perioder när det är värre. Dessutom är rastlösa ben ofta kopplat till sömnstörningen PLMD, alltså Periodic Limb Movement Disorder. Då rör sig benen eller armarna under sömnen. Det kan verkligen påverka ditt humör under dagen.

De exakta orsakerna till restless legs är fortfarande oklara. Men vi vet att det är vanligare hos personer över 45 år och hos kvinnor. Det finns också en ärftlig faktor: i ungefär hälften av fallen finns det i familjen. Gravida kvinnor drabbas också oftare. Restless legs under graviditet kan bero på järnbrist. Därför är det vanligast under sista trimestern, eftersom järnbrist är vanligare då.

Det är dock inte helt klart varför järnbrist skulle ge rastlösa ben. En teori är att det har att göra med minskad produktion av dopamin. Då har hjärnan svårare att kommunicera med nervsystemet, vilket kan leda till ofrivilliga rörelser.

Det har också visat sig att högre östrogennivåer under graviditet kan bidra till besvären vid restless legs. Brist på vissa vitaminer som folsyra och vitamin B12 kan också vara en orsak till restless legs.

Man vet också att vissa kroniska sjukdomar som diabetes, njursjukdomar, reumatism och sköldkörtelsjukdomar är kopplade till utvecklingen av restless legs.

Slutligen kan vissa läkemedel som antidepressiva och medicin mot illamående och allergier öka risken för rastlösa ben.

Även om mycket fortfarande är okänt om den här sjukdomen finns det ändå saker du kan göra själv mot rastlösa ben. Vissa typer av medicin kan också hjälpa till att minska symtomen.

Kan jag själv göra något mot restless legs?

Besvären kan bli värre av:

• Alkohol
• Kaffe
• Rökning
• Övervikt
• Lite fysisk aktivitet

Att satsa på en hälsosam livsstil är därför definitivt värt det om du vill ha mindre problem med rastlösa ben.

Ett exempel på alternativ behandling är att använda kompressionsstrumpor. De här strumporna stimulerar blodcirkulationen under dagen, vilket kan minska besvären av restless legs.

Att få i sig mer magnesium kan också hjälpa till att minska besvären. Magnesium förbättrar musklernas och nervsystemets funktion och förebygger muskelkramper. För att få i dig mer magnesium kan du äta saker som bananer, nötter, avokado, spenat och baljväxter eller ta magnesiumtillskott.

Även manuell terapi och behandling hos en fotterapeut kan hjälpa mot rastlösa ben, liksom massage och yoga. Alla dessa metoder förbättrar blodcirkulationen i benen och ger mer avslappning, vilket kan göra det lättare att somna.

Medicinering mot rastlösa ben

Det finns inga specifika läkemedel som botar restless legs. Oftast väljer man inte vanliga läkemedel eftersom de inte alltid hjälper och kan ge biverkningar. I vissa fall är dock besvären så jobbiga att du inte längre kan fungera som vanligt på dagen på grund av sömnbrist eller oroliga nätter. Då kan din husläkare eller en neurolog skriva ut läkemedel.

Exempel på sådana läkemedel är ropinirol och pramipexol, så kallade dopaminagonister. De här läkemedlen efterliknar effekten av dopamin, ett ämne i hjärnan som behövs för att muskelrörelser ska fungera smidigt. Effekten av dopaminagonister är dock inte alltid optimal, alla har inte nytta av dem och de kan ofta ge många biverkningar. Vid långvarig användning av dessa läkemedel kan sjukdomen också förvärras. Vanligtvis börjar man med en dos på 0,088 mg per dag, som tas 2–3 timmar innan läggdags. Vid behov ökas dosen var 4–7 dag upp till max 0,54 mg per dag.

Som med alla läkemedel kan även dopaminagonister ge biverkningar, även om inte alla får dem. Exempel på biverkningar av ropinirol och pramipexol är:

• Illamående
• Yrsel
• Dåsighet
• Konstiga drömmar
• Förvirring
• Kräkningar
• Trötthet

Ropinirol och pramipexol ska inte användas tillsammans med antipsykotika. Tänk också på att alkohol kan öka risken för plötsliga sömnattacker. Prata alltid med din läkare om du vill använda dessa läkemedel och är gravid eller ammar. Har du frågor om rastlösa ben? Dokteronline.com kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan guida dig vidare och vid behov ordinera rätt behandling.

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/p/pramipexol

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/restless_legssyndroom

https://www.thuisarts.nl/rusteloze-benen/ik-heb-rusteloze-benen

https://richtlijnen.nhg.org/node/56

https://www.stichting-restless-legs.nl/