Hemorrojder

Du kan känna igen hemorrojder på följande besvär:

• Blod eller slem när du går på toaletten
• Ont runt anus
• Klåda runt anus
• Svidande känsla runt anus
• Tryckande känsla runt anus
• Oväntad blödning
• Knölar utanför anus

Det mest typiska symtomet på hemorrojder är ljusröd blödning när du går på toaletten. Ont, klåda och svidande känsla kan komma eftersom avföring samlas i ändtarmen. Hemorrojder kan också ge en tryckande känsla, särskilt vid grad 3 och 4. Oväntad blödning kan uppstå när de små blodkärlen spricker. Om du känner knölar utanför anus handlar det om yttre hemorrojder.

Hemorrojder kan finnas både invändigt i anus och utvändigt utanför anus. Hemorrojder delas in i grad 1 till 4.

Grad 1

Vid grad 1 finns små svullnader i ändtarmen. De syns inte och känns inte utanför anus. Den här formen är vanlig.

Grad 2

Vid grad 2 finns större svullnader. De kan bukta ut när du går på toaletten, men går tillbaka av sig själva.

Grad 3

Vid grad 3 hänger hemorrojden ut ur anus, och du kan känna en eller flera mjuka knölar. De här knölarna kan inte tryckas tillbaka in.

Grad 4

Hemorrojder av grad 4 hänger alltid ut ur anus och kan inte tryckas tillbaka in. Yttre hemorrojder kan ge en tryckande och smärtsam känsla. Vissa beskriver det som att något kommer ut ur anus, och det kan bli svårare att torka sig efter toalettbesök.

Du kan få både inre och yttre hemorrojder samtidigt, men oftast är yttre hemorrojder mindre vanliga än inre. Det kan också bildas en blodpropp i hemorrojden. Det gör väldigt ont och måste behandlas direkt.

Hemorrojder kan bero på:

• Krystning vid toalettbesök
• Att hålla sig när man är bajsnödig
• Att stå länge
• Långvarig hosta
• Graviditet och förlossning
• Ärftlighet
• Ålder

Oftast får man hemorrojder på grund av ökat tryck på venerna precis ovanför anus. Då svullnar de och blir inflammerade. Det ökade trycket kan bero på att du krystar när du går på toaletten. Du måste krysta extra hårt om avföringen är för hård eller om du försöker gå på toaletten utan att vara riktigt nödig.

För hård avföring beror ofta på att du äter för lite fibrer, dricker för lite eller rör dig för lite. Vissa läkemedel kan också göra avföringen hård.

När du är gravid jobbar tarmarna långsammare, vilket kan leda till förstoppning. Dessutom blir livmodern tyngre, vilket ger extra tryck på vävnaden i anus och ökar risken för hemorrojder. Det kan också hända att hemorrojder kommer först efter förlossningen, eftersom du krystat hårt då. De flesta kvinnor får problem med hemorrojder under eller efter graviditeten.

Äldre från 50 år och uppåt får oftare hemorrojder eftersom vävnaderna på insidan av anus blir svagare med åldern. Dessutom använder äldre oftare blodförtunnande läkemedel och har oftare problem med förstoppning.

Beroende på hur allvarliga hemorrojderna är kan du välja rätt behandling. Ofta behövs ingen behandling alls. Om det är riktigt illa kan det bli aktuellt med operation.

Kan jag själv göra något mot hemorrojder?

Om du har problem med hemorrojder, se till att avföringen är mjuk. Då slipper du krysta så hårt och risken för besvär minskar. Du kan göra det genom att dricka ordentligt, äta fiberrikt och röra på dig ofta.

Vilka är behandlingarna och läkemedlen?

Hemorrojder av grad 1, alltså små inre hemorrojder, brukar gå över av sig själva efter ett tag. Behandling behövs ofta inte. Du kan ändå välja krämer eller salvor för att lindra besvären. De botar dock inte hemorrojderna. Det finns olika lindrande krämer receptfritt på apotek eller i butik.

Exempel på dessa är vaselincetomacrogolkräm och zinksulfatvaselinkräm. Välj gärna feta krämer eftersom de är lätta att smörja in och skyddar huden utan att täppa till den helt. Vanligtvis används sådana krämer i högst två veckor. Det finns också krämer med bedövande effekt som kan lindra smärtan. Ett exempel är Lidocaine zinksulfatkräm. Den ska smörjas in två gånger om dagen och efter varje toalettbesök, i högst fyra veckor.

Det finns också stolpiller som ofta innehåller zinkoxid. Om du har mycket inflammation runt hemorrojderna kan läkaren skriva ut en kortikosteroidkräm. Den minskar inflammationen och svullnaden, vilket lindrar smärta och klåda. Sådana krämer ska dock inte användas under längre tid i sträck. Du kan också välja läkemedel som gör avföringen mjukare, som laktulos eller makrogol.

Vid hemorrojder av grad 2 och 3, alltså svårare hemorrojder med ihållande besvär, kan man välja en gummibandsligatur. Det görs oftast av en kirurg på mottagning. Hemorrojden snörs då av med hjälp av gummiband. Då kan hemorrojden inte bukta ut längre och besvären försvinner. Hemorrojden dör inom 7–10 dagar och såret läker med ett litet ärr. Gummibandet kommer ut av sig själv med avföringen.

En gummibandsligatur av inre hemorrojder brukar inte göra ont, eftersom basen av hemorrojderna ligger ovanför analöppningen. Upp till tre hemorrojder kan behandlas samtidigt med den här metoden. Efter ingreppet kan du få lite blödning från anus eller ont, men det brukar gå över av sig själv.

Alternativa behandlingar

Det finns också andra behandlingsmetoder som:

• Skleroterapi med injektion, där vätska sprutas in under slemhinnan i hemorrojden.
• Infraröd koagulation där man bränner slemhinnan med infrarött ljus.
• Så kallad stapling av hemorrojderna.
• Kärlavsnörning där de små vener som för blod till hemorrojderna snörs av. Då krymper hemorrojderna.
• Traditionell kirurgisk hemorrojdektomi. Det görs dock bara i sällsynta fall och bara vid hemorrojder av grad 4. Operationen görs under narkos och de första dagarna efteråt kan såret göra rätt ont.

Har du frågor om hemorrojder? Dokteronline kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare, som kan guida dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/l/lactulose

https://www.huidhuis.nl/huidaandoening/aambeien

https://www.thuisarts.nl/aambeien/ik-heb-aambeien