Migrän

• Basilarismigrän: Ett migränanfall kan föregås av en aura. Migrän med aura kallas basilarismigrän. Symtom på en aura är ofta synrelaterade, som ljusblixtar, fläckar eller stjärnor. Auran kan också ge kraftlöshet eller känselbortfall i vissa delar av kroppen. Auran finns i 30 % av migränfallen. Vid den här typen av migrän är hjärnstammen inblandad. I värsta fall kan det leda till en ischemisk stroke (TIA).
• Ansträngningsmigrän: Den här typen triggas av hård fysisk aktivitet, särskilt explosiva sporter som squash och sprint kan utlösa migrän.
• Migränanfall med förvirring: Här blir personen rejält förvirrad under huvudvärken och vet inte längre var eller vem hen är. Det är vanligast bland ungdomar.
• Andra former är: fotbollsmigrän (migrän efter ett slag mot huvudet), oftalmoplegisk migrän (migrän där ögonmusklerna blir förlamade), familjär hemiplegisk migrän (migrän med aura och ensidig förlamning) och bukmigrän (kraftig magsmärta utan tydlig orsak).

Migrän skiljer sig från annan huvudvärk genom:

• En aurafas. Auran kan ge olika symtom, men ljusblixtar eller ljussken är typiskt.
• Ett migränanfall har en tydlig början och ett tydligt slut.
• Under ett migränanfall går det inte att göra annat än att ligga i sängen.
• Överkänslighet mot ljus och ljud.
• Smärtan sitter ofta på ena sidan av huvudet.
• Illamående
• Huvudvärken är kraftig och dunkande eller bultande.

Om du har två eller fler av de här symtomen är det stor chans att det är migrän. Förutom de typiska migränsymtomen kan du även få andra symtom. Biverkningarna är neurologiska och beror på retningar i nervsystemet. Några exempel är: dålig syn, snabb nedkylning av kroppen och förvirring.

Som nämnts ovan har ett migränanfall en tydlig början och ett tydligt slut. Ett typiskt migränanfall har också olika faser.

• Prodromalfasen eller varningsfasen: Många med migrän känner av ett anfall långt i förväg. Ofta märks det genom att kroppen känns annorlunda, till exempel förändrat humör eller förändrade sinnesintryck, som smak eller värme/kyla. Gäspningar och extra trötthet kan också vara tecken.
• Aurafasen: En aura ger ofta ljusblixtar eller ljussken. Andra neurologiska symtom kan också komma. Delar av kroppen kan domna, talet kan försvinna och muskelstyrkan kan minska rejält.
• Huvudvärksfasen: Hur länge den här fasen varar varierar mycket, från en halvtimme till flera dagar. Ofta kommer huvudvärken tillsammans med illamående och kräkningar. 70 procent känner sig illamående och 29 procent måste kräkas.
• Återhämtningsfasen: Det här är fasen när kroppen återhämtar sig från migränen. Återhämtningen kan ta några dagar till en vecka. Under tiden kan du känna dig irriterad eller trött.

Den exakta orsaken till migrän är fortfarande okänd. Men det är bevisat att det är ärftligt. Dessutom vet man att det finns en neurologisk process bakom sjukdomen. Hjärnskanningar har visat aktivitet i hjärnstammen.

Men utöver de här synliga förändringarna i hjärnan och nervsystemet är det svårt att förklara exakt hur smärtan uppstår. En störd blodcirkulation är en av orsakerna som nämns vid migrän. Hos personer med migrän ses spasmer i hjärnans artärer och vidgning av små artärer runt skallbenet. Vidgningen, som kallas vasodilatation, leder till att vissa ämnen bildas som i sin tur kan ge inflammationer. De här inflammationerna tros utlösa smärtan vid ett migränanfall.

Förr trodde man ibland att orsaken var psykisk, men det har motbevisats. Men även om orsaken till migrän är medicinsk, kan psykiska faktorer ändå trigga ett migränanfall. Stress och känslor kan alltså utlösa ett anfall. Kombinationen av känsliga blodkärl och stress gör att blodplättarna klibbar ihop. Det leder till att för mycket serotonin släpps ut, vilket ger spasmer i huvudet.

Eftersom det inte finns så mycket du kan göra själv används ofta mediciner för att lindra smärtan.

Kan jag själv göra något mot migrän?

Som nämnts ovan går det inte att göra något under ett migränanfall. Det bästa du kan göra är att vila och undvika extra intryck. Tänk på starkt ljus, höga ljud, starka dofter och för höga eller låga temperaturer.

Det kan vara bra att gå i terapi för att hantera de problem som migrän ger. Det är också bra att vara medveten om sjukdomen och din livsstil. Att föra dagbok över vad du äter och vad som triggar migrän kan hjälpa dig att hantera det bättre.

Motion och avslappning rekommenderas för att minska stress, eftersom stress påverkar migrän negativt. Det finns avslappningsterapier speciellt för migrän. Annat som kan hjälpa är avslappningsmassage.

Vilka behandlingar finns?

Det finns både läkemedel som lindrar besvären och läkemedel som förebygger. Det finns också flera beprövade och mindre beprövade alternativa behandlingar.

Läkemedel mot migrän

De läkemedel som används vid anfall kallas ‘triptaner’. Vid ett migränanfall är blodkärlen i hjärnan vidgade, triptanerna drar ihop blodkärlen igen. De ‘triptaner’ som lindrar smärtan är: almotriptan, eletriptan, frovatriptan, naratriptan, rizatriptan, sumatriptan och zolmitriptan.

Förutom triptaner skrivs även paracetamol ut. Ofta i kombination med propyfenazon och koffein.

Dessutom kan antiinflammatoriska smärtstillande som diklofenak, ibuprofen och naproxen ordineras. Vanliga smärtstillande tas ofta inte upp ordentligt om du är illamående. Ibland kan du få något mot illamåendet i förväg.

Andra medel som drar ihop blodkärlen i hjärnan är: ergotamin och metylsergid. De används numera sällan på grund av biverkningar.

Andra läkemedel som visat sig effektiva mot migrän: betablockerare, pizotifen, topiramat, valproinsyra, botulinumtoxin A (bara om andra medel inte funkar), flunarizin (väldigt sällan), amitriptylin (bara om betablockerare och pizotifen inte hjälper tillräckligt). De här läkemedlen kan ges för att förebygga migrän.

Alternativa behandlingar

• AtlasPROfilax: En alternativ behandling mot migrän är AtlasPROfilax. Vid den här behandlingen, som tagits fram av René Claudius Schümperli, behandlas området runt atlas. Atlas är området kring den översta nackkotan. Behandlingen är en neuromuskulär massage av det här ganska okända området. Manuella tester görs för att kolla relationen mellan skallen, atlas och andra nackkotan. Efter behandlingen ska atlas hamna på rätt plats igen, vilket sägs lindra området. Det här är dock inte vetenskapligt bevisat.
• Kost: Inom fytoterapin letar man efter orsaken i kosten. Det tros finnas ett samband mellan migrän och överbelastning av lever och gallblåsa. Det kan vara bra att tillsammans med en dietist noggrant gå igenom kosten för att se vilka livsmedel som påverkar anfallen.
• Cefaly: Cefaly, en apparat som ger elektriska impulser till en nerv, placeras i pannan. Där går nämligen trillingnerven som är inblandad vid migrän. Behandlingen är konventionell och vissa försäkringsbolag ersätter den.
• Cannabis: Det är fortfarande oklart om det här medlet funkar som läkemedel. Men forskning har visat att cannabinoider har en positiv effekt på migrän.
• Online beteendeterapi: Att föra dagbok över hur ofta anfallen kommer och under vilka omständigheter. Genom att tidigt känna igen anfallen kan medicineringen bli mer träffsäker.
• Psykoterapi: Eftersom migrän påverkar livet så mycket rekommenderas psykoterapi ofta som komplement till läkemedel.Forskningen om migrän och dess orsaker pågår hela tiden. Just nu forskas det mycket om ärftlighet och kopplingen mellan depression och migrän.

Har du frågor om migrän och vilken behandling som passar dig bäst? Dokteronline.com kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan hjälpa dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://www.hersenstichting.nl/hersenaandoeningen/migraine/

https://www.hierhebikpijn.nl/aandoening/63/migraine

https://www.gezondheidsnet.nl/hoofdpijn-en-migraine/veelvoorkomende-oorzaken-van-migraine

https://www.mijnkwartier.nl/migraine/oorzaken

https://mens-en-gezondheid.infonu.nl/aandoeningen/186356-basilaire-migraine-aura-en-hoofdpijn-aan-achterhoofdgebied.html

https://mens-en-gezondheid.infonu.nl/aandoeningen/47970-migraine-wat-helpt-er-tegen.html